Att diskriminera betyder, enligt Svenska akademiens ordbok, att utsätta någon för en ogynnsam särbehandling.
För att förstå om man har blivit särbehandlad måste man jämföra det som har hänt med hur någon annan har eller skulle ha blivit behandlad i en liknande situation. Om du blivit sämre behandlad jämfört med någon annan och orsaken är din psykiska sjukdom eller funktionsnedsättning, ditt kön, ditt etniska ursprung, din tro, sexuell läggning eller din ålder har du blivit utsatt för diskriminering.
I Sverige finns flera olika lagar som förbjuder diskriminering
Den svenska Diskrimineringslagen (sfs 2008:567) förbjuder diskriminering inom arbetslivet, utbildning, handel med varor, tjänster och bostäder, anordnande av allmän sammankomst eller offentlig tillställning (exempelvis marknader, mässor eller konserter), hälso- och sjukvården, socialtjänsten, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag, socialförsäkringssystemet (Försäkringskassans tjänster), statligt studiestöd, värnplikt och civilplikt samt offentlig anställning.
Europakonventionen som antagits som svensk lag (Lag 1994:1219) förbjuder diskriminering i relation till samtliga rättighetsområden i konventionen. Bland dessa finns rätten till liv och en rättvis rättegång, skydd för intrång i enskildas hem, privatliv och korrespondens, yttrandefrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet, förbud mot tortyr, grym och förnedrande behandling liksom förbud mot slaveri och godtyckliga frihetsberövanden. Övervåld i samband med tvångsomhändertagning och obefogad intagning till tvångsvård som orsakas av en psykisk sjukdom kan utgöra diskriminering om det inte är nödvändigt eller om det saknas rutiner eller kunskap hos berörd myndighetsperson.
Europakonventionen och Diskrimineringslagen kompletteras av ytterligare bestämmelser som förbjuder diskriminering, exempelvis i lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande och arbetstagare med tidsbegränsad anställning och föräldraledighetslagen. Dessa lagar förbjuder diskriminering som har att göra med själva anställningsformen eller med föräldrarskapet. Om du jobbar deltid och får sämre möjligheter till befordran eller förmåner jämfört med dina kollegor som är heltidsanställda kan det vara fråga om en särbehandling som inte är tillåten. Du får inte få sämre löneutveckling, sämre möjligheter till befordran eller går miste om någon förmån på grund av att du varit, är eller planerar att vara föräldraledig.
Hit kan du vända dig
Det finns många olika ställen du kan vända dig om du upplever att du blivit utsatt för diskriminering. Om du bara är missnöjd med ett beslut du fått exempelvis från kommunen är det inte fråga om diskriminering. Diskriminering är när du fått ett sämre beslut och orsaken är din funktionsnedsättning, ditt kön din sexuella läggning osv.
Diskrimineringsbyrå
I Sverige finns 16 olika Diskrimineringsbyråer.
Under diskrimineringsbyråernas mottagningstider har du möjlighet att få veta om det du varit med går att utreda som diskriminering enligt lag och vad du själv eller Diskrimineringsbyrån kan göra för att du ska få upprättelse.
Du ska vända dig till den Diskrimineringsbyrå som finns närmast där du bor.
Du kan hitta mer information om vad diskrimineringsbyråerna kan göra för dig och var du hittar den som finns närmast dig här: www.adbsverige.se
Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannen är en myndighet som är bra på att driva svåra eller allvarliga fall av diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen kan driva ditt fall till domstol. Diskrimineringsombudsmannen får många samtal och måste välja vilka fall de ska jobba med. Om Diskrimineringsombudsmannen inte kan driva ditt fall kommer de ändå ge dig råd om vad du kan göra.
Du kan läsa mer om Diskrimineringsombudsmannen på: www.do.se, eller ringa dem på telefonnummer: 08 120 20 700.
Om det är din arbetsgivare som särbehandlat dig måste du i första han anmäla detta till ditt fackförbund. Om du inte är medlem i facken eller om ditt fack inte vill driva ditt fall kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen.
Diskrimineringsbyråerna och Diskrimineringsombudsmannen driver sällan diskriminering som rör Europakonventionens rättighetsområden. För sådana fall av diskriminering kan du istället behöva kontakta en jurist eller advokat som arbetar med Europakonventionen.
Svenska lagars relation till FNs konventioner
Utöver de förbud mot diskriminering som finns inskrivna i svenska regelverk innehåller samtliga FN:s konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat, förbud mot diskriminering i relation till konventionens rättigheter och eller målgrupp. Här bör särskilt nämnas FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vars syfte är att ”främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning…”
En person som upplever att hon eller han blivit diskriminerad i relation till Europakonventionens rättigheter kan anmäla det i Sverige. Om man inte får rätt i Sverige kan man till slut anmäla Sverige till Europadomstolen som prövar om Sverige kränker Europakonventionen. Europadomstolen är därmed den yttersta tolkaren av Europakonventionen. Europadomstolen har vid många tillfällen hämtat tolkning från samt åberopat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i sina domar. Det innebär i praktiken att Europakonventionens olika rättigheter ska tolkas så de stämmer överens med FN:s konventioner. År 2015 är det fortfarande många advokater i Sverige som inte känner till det. Mitt tips är därför att du berättar det för den advokat eller jurist du vill anlita så denne kan hitta bra stöd för sin argumentation.
En handbok om svenska och europeiska diskrimineringslagar
I boken ”Diskriminering på grund av funktionsnedsättning” går jag igenom alla svenska diskrimineringslagar och rättsfall i relation till människor med funktionsnedsättning. I kapitlet med Europakonventionen finns många exempel på hur Europakonventionen ska tolkas i relation till människor med funktionsnedsättning. Tipsa gärna ditt juridiska ombud om denna handbok.
Det är viktigt att anmäla fall
Det är viktigt att du anmäler fall när du blivit särbehandlad. Om du inte anmäler får våra myndigheter inte information om vilka former av diskriminering människor med bland annat psykiska funktionsnedsättningar utsätts för. Den informationen är jätteviktig för att situationen ska förbättras för fler som har funktionsnedsättningar.
Försök anmäla händelsen så fort du kan. Det finns preskriptionstider, dessa är olika långa för olika fall.
