Fler prejudicerande fall kring bristande tillgänglighet behövs för att göra lagstiftningen tydlig

Regeringen vill stärka skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Förslaget i sig är bra, men NSPH efterfrågar tydligare vägledning och fler prejudicerande fall för att det ska bli tydligare vad bristande tillgänglighet innebär när det gäller psykisk funktionsnedsättning. Osäkerheten kan göra att lagen annars får liten praktisk verkan.

Diskrimineringsformen ”bristande tillgänglighet” i den nuvarande diskrimineringslagstiftningen har för närvarande en del undantag, och regeringen har lagt fram en promemoria som föreslår att företag som tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten och som sysselsätter färre än 10 personer inte längre ska undantas från förbudet.

-Vi är positiva till utredningens förslag om att skyddet mot diskriminering ska utökas. Men utöver det önskar vi att det skulle finnas en tydligare vägledning kring vad bristande tillgänglighet innebär för personer med psykiska funktionsnedsättningar ur ett juridiskt perspektiv, säger Nicole Wolpher, intressepolitisk talesperson för NSPH.

I förarbetena till lagen så är det alltför lite fokus på bristande tillgänglighet utifrån just psykiska funktionsnedsättningar. Det syns även i rättsstatistiken. Hittills är det anmärkningsvärt få rättsfall som drivits utifrån Diskrimineringslagen med psykisk funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund, vilket gör att det saknas rättspraxis. Och av de diskrimineringsfall som Diskrimineringsombudsmannen, DO, fått in som rör psykisk funktionsnedsättning har ett fåtal gått vidare till åtal, och när det gäller just bristande tillgänglighet hittills inte en enda.

-Tillgänglighet som rör personer med psykiska funktionsnedsättningar kan vara svårare att uppmärksamma och bevisa, då detta inte syns lika lätt som brister i tillgängligheten för fysiska funktionsnedsättningar. Ofta kan det handla om frågor som rör bemötande och personligt stöd eller hur tillgänglig kommunikationen och informationen är för den enskilde, säger Nicole Wolpher.

NSPH menar därför i ett yttrande över promemorian att det behövs tydligare vägledning kring vad bristande tillgänglighet innebär för personer med psykiska funktionsnedsättningar och att detta även beskrivs på ett lättillgängligt sätt som de berörda kan ta till sig.

-I den rådgivning som NSPH bedriver inom antidiskrimineringsprojektet Din Rätt märker vi att många som hört av sig är osäkra på om i fall och hur de blivit diskriminerade, var gränserna går. De kan ofta behöva hjälp att formulera sig sin upplevelse och få stöd i att identifiera diskriminerande aspekter utifrån hur lagen ser ut. För att man ska prioritera att göra en anmälan är det dessutom viktigt att det kan få en reell effekt för den enskilde, säger Nicole Wolpher.

DO är beroende av att få in anmälningar för att kunna besluta om att göra tillsyn eller driva ett fall vidare, och på så sätt skapa en praxis kring diskrimineringsbedömningarna.  Att så få anmälningar kommit in rörande diskriminering kopplat till psykiska funktionsnedsättningar gör att detta blir ett alltför osynligt problem i statistiken.