”Varje nytt samtal med en patient är en seger”

Nu börjar arbetsformerna för de första peer supportrarna på Psykiatri Psykos vid Mölndals sjukhus att utkristallisera sig. Att samtala med och lyssna på patienterna är en av de viktigaste arbetsuppgifterna. För Kjell och Lars känns det fantastiskt att kunna ha praktisk nytta av sina egna erfarenheter av ohälsa i den nya yrkesrollen.

Kjell Holmgren, peer supporter på Mölndals sjukhus. Fotograf: Tomas Ohlsson

-Jag har länge velat jobba mot människor och nu är jag här. Jag har jobbat mycket som snickare och har en bipolär diagnos, säger Kjell Holmgren.

Han är den som är senast anställd som peer supporter på Psykiatri Psykos vid Mölndals sjukhus/Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sedan tidigare arbetar Lars Bengtsson och Felicia King där som peer supportrar, certifierade stödpersoner med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. De har alla tre gått NSPH:s grundutbildning för peer supportrar innan de kom ut i jobb. Lars och Felicia började arbeta på Psykiatri Psykos i augusti 2016 och tillhör den första kullen peer supportrar som utbildas inom ramen för det treåriga Arvsfondsprojektet PEER Support.

Tid för att lyssna och samtala 

Det viktigaste stödet till patienterna som peer supportrarna har att ge är att kunna samtala och lyssna mer än vad de andra vårdprofessionella har tid till.

De första veckorna en patient befinner sig i heldygnsvården så är hen oftast inte så kontaktbar. Det är en-två veckor före utskrivning som peer supportrarna kan hjälpa patienten. Då gäller det att så tidigt som möjligt flagga för vad en peer supporter kan hjälpa till med. Det kan vara stödjande samtal, att anordna och leda gruppaktiviteter som till exempel spel, utflykter och promenader eller att hjälpa patienterna att återuppta sina fritidsintressen.

Viktigt att läsa av patienterna

Patienterna har ofta tuffa livserfarenheter att berätta om, men varje gång de pratar är det som en seger och ett förtroende. Kjell Holmgren försöker läsa av hur patienterna mår och om det går att skoja med dem för att göra dem lite gladare.

– Det är viktigt att känna in vad en patient mår bra av i just den stunden. Mitt motto är att kan jag förbättra vardagen för någon eller några patienter om än bara lite, så är det bra tycker jag, säger han.

Lars Bengtsson vågar ta allt mer initiativ i arbetet som peer supporter. Fotograf: Tomas Ohlsson

Lars Bengtsson, som nu arbetat som peer supporter sedan augusti förra året, känner att han har blivit ännu bättre på att prata med alla typer av patienter.
– Jag vågar ta mer initiativ och fånga upp även dem som verkar omöjliga. Om jag fortsätter att ställa frågor till någon som inte svarar, så brukar det ändå ge resultat efter ett tag, säger han.

Han har en bakgrund som geolog och doktorand på Chalmers, samt haft en egen verksamhet där han jobbade med näringslivsutveckling ute i företag.
-På senare år har jag känt att jag velat arbeta med människor och gärna i någon coachande form. Här kommer peer support in som handen i handsken. Jag fick min bipolära diagnos 1989 och har varit fri från skov sedan 2002, säger han.

Peer supportrarna skulle överlag gärna hjälpa till mer när patienterna ska in i öppenvården eller med att introducera dem till patientföreningar när de lämnar heldygnsvården. Lars Bengtsson vill för sin del gärna hålla mer utbildningar för patienterna.

Handledning från brukarnätverket ett värdefullt stöd

Peer supportrarna känner att de får positiv feedback från både personal och patienter att de gör skillnad. Det utvecklar både patienterna och dem själva. Som stöd i den nya yrkesrollen får de handledning av det regionala NSPH-nätverket NSPH i Göteborg.

– Där diskuterar vi det positiva och negativa som kan hända, säger Kjell.

De känner att de övriga vårdprofessionella inkluderar peer supportrarna i sin gemenskap. Och att deras öppenhet med sin personliga erfarenhet gjort att personalen i stort också vågar öppna sig om sin egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Skötaren Jerry Holmström tycker att peer supportrarna är som vilka kollegor som helst.

– Peer supportrarna ger nya perspektiv på psykisk ohälsa till mig som jobbat länge med frågorna, men utan personlig erfarenhet. Kanske hjälper de särskilt ung, nyutbildad vårdpersonal, säger han.

Mer om PEER Support
Det treåriga Arvsfondsfinansierade projektet PEER Support – där PEER står för Personlig Egenerfaren Resurs – syftar till att etablera peer support som en vedertagen yrkesroll inom sjuk- och hälsovård i Sverige. Projektet drivs av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, i samarbete med sker i samarbete med kommuner och landsting i pilotlänen Skåne, Västra Götaland, Stockholm och Västerbotten. Peer supportrar är ett komplement till den övriga vårdpersonalen, varför även personal och ledning vid de psykiatriska enheter som visat intresse av att anställa peer supportrar fått utbildning om den nya yrkesgruppen