Smarta matlagningsappar, hur träning kan bli en brygga för att häva sig ur depression och psykospatienter som själva leder träningen på sjukhusets mottagning.  NSPH:s inspirationsdag om smarta sätt att bejaka en sundare livsstil för personer med psykisk ohälsa bjöd på många tips. Men även uppmaningar om att ansvariga vårdaktörer måste följa riktlinjer, samarbeta mer och tänka i nya banor för att få den som mår dålig att hitta nya livsstilsmönster.

Inspirationsdagen ”Du kan göra skillnad” tog upp konkreta exempel på hur riktade stöd och skräddarsydda lödningar kan bidra till mer fysisk aktivitet och sundare livsstil för personer med psykisk ohälsa. Britt-Marie Wahlund med egen erfarenhet av psykisk ohälsa berättade hur hon har hittade ett sätt att mer fysiskt aktiv – något som till en början kändes nästan oöverstigligt.

Britt-Marie Wahlund berättade om hur hon hittat sitt sätt att bli mer fysiskt aktiv

-Jag var fruktansvärt rädd för att misslyckas med träningen. Som tur var fick jag stöd av en person som var lyhörd och lät mig själv bestämma utvecklingstakten och ta det så långsamt som jag kände att jag behövde. Hon ångade upp mig där jag befann mig, inte där jag förväntades vara, säger Britt-Marie Wahlund.

Hon poängterar att det är viktigt att det stöd som erbjuds anpassas efter personens individuella behov – i vissa fall kan det mer handla om hjälp att aktivera sig och hitta ett sätt att börja motionera.

-Det borde heta levandestöd istället för boendestöd – det skulle vara mer relevant att kalla det så, säger Britt-Marie Wahlund.

Psykiatrikern Anders Hansén – författare till boken Hjärnstark – berättade om de senaste forskningsrönen kring vilka otroliga effekter som motion har på hjärnan, och hur psykisk ohälsa kan förebyggas och till och med behandlas genom konditionsträning. Hans råd till den som tänker att träning känns är övermäktigt är: strunta i megahälsoindustrin och långdistanslopp.

All fysisk aktivitet är ett stöd för hjärnan, poängterar Anders Hansén, men bäst är pulshöjande motion

-Det handlar inte om att vara sportig utan att hitta små enkla sätt att röra på sig mer för att ta hand om sin hjärna. Personer med ökad psykisk känslighet behöver fysisk aktivitet extra mycket, det lägger sig som ett mentalt underhudsfett, säger Anders Hansén

För den som haft återkommande depressioner verkar skyddet vara extra starkt. Han påpekar dock att förutsättningarna för att komma igång med motion varierar kraftigt. För en person med utmattningsdepression och stark trötthet är en kort promenad runt kvarteret mer än nog i början. Personer som har ångestbesvär kan däremot ha ett högre tempo i sin aktiviteter, där motion gett bra ångestdämpande effekt.

Det är alltmer uppenbart att motion spelar en viktig roll för att förhindra och bekämpa psykisk ohälsa, men hur kommer denna insikt fler till godo i ett samhälle där de socioekonomiska klyftorna växer? Sofia Trygg Lycke, vårdutvecklingsledare vid Akademiskt Primärvårdscentrum, konstaterar att hälsoläget är mycket ojämnt i dagens samhälle.

-Åker man längs med tunnelbanan i Stockholm från city ut till förorten så skiljer sig medellivslängden med 13 år från centrum till ändhållplatsen, säger hon.

Och personer med psykisk ohälsa får sämre fysisk vård än befolkningen i stort. Dåligt anpassat stöd för hälsosammare levnadsvanor samt samordningsbrister mellan psykiatrin, övrig sjukvård och kommunens verksamhet är bidragande faktorer till det skrämmande faktum att personer med allvarlig psykisk ohälsa i genomsnitt lever 15-20 år kortare än befolkningen i stort!

Anna Thompson, avdelningen för vård och omsorg vid SKL, tycker att alla inblandade parter behöver bli bättre på att samarbeta, förstå varandras respektive uppdrag i sammanhanget och tänka mer kreativt kring vilka insatser som är relevanta.

-Alla ska inte få samma vård. Det viktiga är att varje individ får den vård som den specifikt behöver, säger Anna Thompson.

Det måste göras betydligt mer för att behandla fysisk ohälsa hos personer som lever med psykisk ohälsa, påpekar Anki Sandberg.

Det finns metaboliska riktlinjer – att väga, mäta, ta blodprov – som inte följs av läkare och annan vårdpersonal. Vilket leder till att patienter med psykisk ohälsa kan få dras med fysiska sjukdomar och hälsoproblem onödigt länge med de – ibland förödande – konsekvenser som det kan ge,

-Det är anmärkningsvärt att det fortfarande ser ut så, trots allt vi vet om riskerna för fysisk ohälsa när man lever med psykisk ohälsa. Här måste vi få till en skärpning, säger Anki Sandberg, ordförande för NSPH.

Läs NSPH:s debattinlägg om den ojämlika vården:
Hög tid att prioritera den fysiska hälsan hos personer med psykisk ohälsa