En första utvärdering av projektet PEER Support i Västra Götaland visar goda resultat, med minskat upplevt behov av tvångsåtgärder och medicinering. Peer supportrarna har också skapat nya möjligheter till aktivering på avdelningarna. Chefer, peer supportrar och vårdpersonal är överens om att peer support borde finnas i alla psykiatriska och socialpsykiatriska verksamheter.

Ladda ner hela utvärderingen (PDF)

Jakob Wenzer har utvärderat hur peer support-verksamheten i Västra Götaland har uppfattats.

Jakob Wenzer, som genomfört utvärderingen för NSPH:s räkning, påpekar att det är en komplex process att införa en ny yrkesroll som peer support vid en vårdavdelning. Han framhäver att projektet är unikt i sin ansats att låta brukarrörelsen ha ett helhetsansvar för så väl utbildning av peer supportrar och verksamheter som handledning och uppföljning – och att det därför är svårt att jämföra internationellt. Wenzer lyfter fram det faktum att så väl peer supportrar som avdelningar upplevde en viss osäkerhet i början, men att denna ersatts av en alltmer positiv inställning till möjligheterna för peer support som komplement till vården.

Utvärderingen identifierar en särskild styrka för rollen som peer supporter, nämligen att samtalet mellan peer supporter och patient inte har något instrumentellt syfte. Detta betyder att samtalen inte måste skapa någon speciell information, utan bara är de samtal de utger sig för att vara. Detta leder enligt Wenzer till flera positiva effekter, bland annat att mer generell information om patienterna hälsotillstånd kommer upp som hade varit svår att få ta del av som ordinarie personal.

Andra positiva effekter som nämns av personaler är minskad upplevd användning av tvångsåtgärder och vidbehovsmedicin. Patienter har fått ökade möjligheter till aktivering, till exempel mer utevistelse och utflykter, men även sånggrupper, filmvisning och kreativt skapande.

En nyckelinsikt i utvärderingen är att införandet av peer support kan ta tid. Det tar tid för peer supportern att finna hur hens kompetenser på bästa sätt kommer till användning och det tar tid att forma relationer med personal och att komma underfund med hur den egna yrkesrollen ska fungera tillsammans med vårdlagets arbetssätt.

Även patienterna har tillfrågats om sina erfarenheter, detta genom en enkätundersökning. Resultatet av denna undersökning tyder på att peer supportrarna generellt haft betydande påverkan på upplevt stöd och med hjälp för återhämtningen. Utvärderingen har genomförts i tre omgångar. Så väl chefer som peer supportrar och vårdpersonal har uppgett att funktionen peer support borde finnas i alla psykiatriska och socialpsykiatriska verksamheter.

Även om utvärderingen i grund och botten är mycket positiv, pekar den på ett eventuellt hinder; nämligen en upplevd klyfta mellan personal med mer återhämtningsorienterad approach och personal med en mer traditionell syn på vård och återhämtning. Denna klyfta har inte försvunnit under tiden, men fått allt mindre betydelse i takt med tiden som peer supportern varit verksam på enheten.

Projektet PEER Support påbörjades 2016 i Västra Götaland och tre andra pilotregioner. Projektet har som syfte att skapa en ny yrkesroll inom vården – utbildade stödpersoner med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Nu har en första utvärdering av arbetet hittills, med fokus på implementeringen i Västra Götaland, landat. Utvärderingen är skriven av Jakob Wenzer, doktor i etnologi vid Göteborgs universitet och handledd av David Rosenberg, docent i socialt arbete, samt Elisabeth Argentzell, doktor i vårdvetenskap, båda vid det nationella forskarnätverket CEPI (Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser).