”Den bristande skolgången är ett misslyckande”

Oroväckande få av ungdomar som placerats på familjehem eller HVB fullföljer sin skolgång. Samtidigt är den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för placerade barn senare i livet hur väl de lyckas i skolan. NSPH anser att det är ett misslyckande att samhället inte lyckas bättre med att stödja de placerade barnen och ge dem bra livsförutsättningar. Mer måste göras.

Alltför få placerade ungdom går klart skolan vilket allvarligt försämrar deras framtidsutsikter.

Sedan tidigare vet vi att placerade barn och unga är en utsatt grupp som brottas både med sin hälsa och med sin skolgång. Nu visar färska siffror från Socialstyrelsen att det tyvärr inte går åt rätt håll när det gäller dessa unga. Av de 20-åringar som var placerade under hela årskurs nio är det bara 37 procent som avslutar sin gymnasieutbildning. Det kan jämföras med 79 procent för jämnåriga.

Bara drygt hälften av alla 17-åriga pojkar som varit placerade någon gång under uppväxten fullföljde grundskolan 2016. I jämförelse med drygt 90 procent för de pojkar som aldrig varit placerade. Motsvarande resultat är nära 80 procent för de 17 åringar flickor som varit placerade någon gång under uppväxten. Uppgifterna kommer från Socialstyrelsens nya rapport om placerade barns utbildningsnivå och hälsa: ”Öppna jämförelser 2018 – placerades utbildning och hälsa”. Redovisningen omfattar inte asylsökande barn och unga.

-Man kan inte annat än tycka att detta är dystra och högst oroande siffror, säger NSPH:s ordförande Anki Sandberg i en kommentar till rapporten.

Placerade barn använder också psykofarmaka länge. Sju procent av 15- och 16-åringar som bodde i familjehem och i hem för vård eller boende (HVB) under hela sista året i grundskolan 2016 använde minst två olika psykofarmaka samtidigt under längre tid. Cirka 30 procent påbörjade användning av psykofarmaka för första gången under placeringen.

När samhället går in och ersätter vårdnadshavaren vet vi att barnet redan har varit med om något påfrestande. Då behövs extra bra insatser i form av medicinska och sociala insatser, trygga vuxna och en bra uppväxtmiljö. De insatser det rör sig om kostar mycket pengar, men pengar är inte nog, det behövs också metod- och kompetensutveckling inom de verksamheter som möter de unga.

Anki Sandberg, ordförande för NSPH

-Att samhället inte lyckas bättre med att stödja dessa barn är ett misslyckande. Bristerna är sedan länge kända, just därför är det svårt att förstå varför det inte vänder och går framåt, säger Anki Sandberg.

Socialstyrelsens kommentar till resultatet är att samhället måste se till att ha beredskap för att många barn och unga i familjehem och HVB har psykiatrisk problematik och få en bättre samverkan med hälso- och sjukvården.

Det är bra men räcker inte, anser NSPH. Myndigheten konstaterar själv att den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för placerade barn senare i livet är hur de lyckas i skolan. Att avsluta gymnasiet är viktigt för framtida försörjningsmöjligheter och för ett gott vuxenliv.

-Eftersom skolan är så central för barn både för att växa om må bra i stunden och för att klara sig i framtiden efterlyser vi fler åtgärder som gör att dessa unga fullgör sin skolgång, säger Anki Sandberg.