Kafferast i kunskapsfabriken http://www.nsph.se/ I NSPH:s podd Kafferast i kunskapsfabriken möter vi människor med olika erfarenheter av psykisk ohälsa. Samtalen utgår från frågeställningen ”hur vet vi vad som är bra – hur vet vi att det blir bättre”. Vi träffar personer som hittat sätt att hantera sin egen ohälsa, personal som utvecklar kunskap om behandlingar och insatser, chefer och politiker som funderar på hur de ska veta att det de beslutar verkligen leder till förbättringar. Vi pratar om hur samhället kan bli bättre på att ta tillvara alla de kunskaper som personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa tillägnat sig i sin återhämtning. Hör av dig på podd@nsph.se om du har tips på ämnen att ta upp eller intressanta personer att prata med. Fri, 19 Jan 2018 09:24:15 +0000 sv-SE © 2017 NSPH Hur vet vi vad som är bra - hur vet vi att det blir bättre? NSPH - Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH - Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa podd@nsph.se I NSPH:s podd Kafferast i kunskapsfabriken möter vi människor med olika erfarenheter av psykisk ohälsa. Samtalen utgår från frågeställningen ”hur vet vi vad som är bra – hur vet vi att det blir bättre”. Vi träffar personer som hittat sätt att hantera sin egen ohälsa, personal som utvecklar kunskap om behandlingar och insatser, chefer och politiker som funderar på hur de ska veta att det de beslutar verkligen leder till förbättringar. Vi pratar om hur samhället kan bli bättre på att ta tillvara alla de kunskaper som personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa tillägnat sig i sin återhämtning. Hör av dig på podd@nsph.se om du har tips på ämnen att ta upp eller intressanta personer att prata med. I NSPH:s podd Kafferast i kunskapsfabriken möter vi människor med olika erfarenheter av psykisk ohälsa. Samtalen utgår från frågeställningen ”hur vet vi vad som är bra – hur vet vi att det blir bättre”. Vi träffar personer som hittat sätt att hantera sin egen ohälsa, personal som utvecklar kunskap om behandlingar och insatser, chefer och politiker som funderar på hur de ska veta att det de beslutar verkligen leder till förbättringar. Vi pratar om hur samhället kan bli bättre på att ta tillvara alla de kunskaper som personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa tillägnat sig i sin återhämtning. Hör av dig på podd@nsph.se om du har tips på ämnen att ta upp eller intressanta personer att prata med. NSPH - Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa podd@nsph.se clean No http://www.nsph.se/wp-content/uploads/2017/02/Kafferast-kvadrat-kopp.jpg Kafferast i kunskapsfabriken http://www.nsph.se/ 2017/44 – Nicole Wolpher, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/2017-44-nicole-wolpher-stockholm/ Thu, 21 Dec 2017 05:00:33 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=12226 Nicole Wolpher samtalar med Mårten Jansson om hur det kom sig att hennes sätt att lära sig leva med ADHD också ledde till att hon började med meditation. När hon var yngre levde hon med självskadebeteende och hon hade en väldigt skeptisk inställning till mindfulness. Vid ett tillfälle hamnade hon av en slump i en behandling med avslappningsövningar och idag åker hon självmant på meditationskurser där man sitter tio dagar i tystnad.

– Meditationen har gett mig en annan bild av mig själv, vart jag kan nå och vad jag kan klara av. Och att hitta en inre ro och sätt att förhålla mig till hur livet är, även när det inte är som jag skulle vilja att det var, säger Nicole Wolpher.

Hon anser att dagens samhälle skulle kunna bli bättre på att se alla livets delar, inte bara när det är enkelt och bra utan även det som är jobbigt och kan kännas svårt, och att detta inte är bortkastad tid utan också en del av livet.

(Foto: Angelica Ogland)

]]>
Nicole Wolpher samtalar med Mårten Jansson om hur det kom sig att hennes sätt att lära sig leva med ADHD också ledde till att hon började med meditation. När hon var yngre levde hon med självskadebeteende och hon hade en väldigt skeptisk inställning till mindfulness. Vid ett tillfälle hamnade hon av en slump i en behandling med avslappningsövningar och idag åker hon självmant på meditationskurser där man sitter tio dagar i tystnad.

– Meditationen har gett mig en annan bild av mig själv, vart jag kan nå och vad jag kan klara av. Och att hitta en inre ro och sätt att förhålla mig till hur livet är, även när det inte är som jag skulle vilja att det var, säger Nicole Wolpher.

Hon anser att dagens samhälle skulle kunna bli bättre på att se alla livets delar, inte bara när det är enkelt och bra utan även det som är jobbigt och kan kännas svårt, och att detta inte är bortkastad tid utan också en del av livet.

(Foto: Angelica Ogland)

]]>
Nicole Wolpher samtalar med Mårten Jansson om hur det kom sig att hennes sätt att lära sig leva med ADHD också ledde till att hon började med meditation. När hon var yngre levde hon med självskadebeteende och hon hade en väldigt skeptisk inställning till mindfulness. Vid ett tillfälle hamnade hon av en slump i en behandling med avslappningsövningar och idag åker hon självmant på meditationskurser där man sitter tio dagar i tystnad.

– Meditationen har gett mig en annan bild av mig själv, vart jag kan nå och vad jag kan klara av. Och att hitta en inre ro och sätt att förhålla mig till hur livet är, även när det inte är som jag skulle vilja att det var, säger Nicole Wolpher.

Hon anser att dagens samhälle skulle kunna bli bättre på att se alla livets delar, inte bara när det är enkelt och bra utan även det som är jobbigt och kan kännas svårt, och att detta inte är bortkastad tid utan också en del av livet.

(Foto: Angelica Ogland)

]]>
clean No no no 23:06 Mårten Jansson
2017/43 – Esmeralda Moberg, Gotland http://www.nsph.se/podcast/2017-43-esmeralda-moberg-gotland/ Thu, 07 Dec 2017 05:00:50 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=12019 Esmeralda Moberg är välkänd för de musikhistoriskt intresserade P2-lyssnarna. Förutom radiomakandet med ”Den svenska musikhistorien” har hon arbetat med en mängd saker inom musik, teater och media.

Hon lever även med diagnoserna bipolär sjukdom och Aspbergers syndrom. Detta avsnitt handlar om hur det är att vara högfungerande och se välmående ut, även om det under ytan kostar på väldigt mycket att vara social och tvingas ha alla tentakler ute för att kunna interagera med omvärlden.

-Folk förstår inte de idiotiska problem som jag har för att få livet att funka. Och även om jag sköter allt rätt med att exempelvis sova, äta och träna, så är det livets nyckfulla tombola som till största delen avgör hur jag mår, säger Esmeralda Moberg.

Hon utvecklar även sina tankar kring meningslösheten, maktlösheten och obegripligheten i att leva med en ”skitsjukdom” som inte går att få grepp om – och sorgen över att inte ha kapacitet att utveckla de talanger som ryms i ens person.

]]>
Esmeralda Moberg är välkänd för de musikhistoriskt intresserade P2-lyssnarna. Förutom radiomakandet med ”Den svenska musikhistorien” har hon arbetat med en mängd saker inom musik, teater och media.

Hon lever även med diagnoserna bipolär sjukdom och Aspbergers syndrom. Detta avsnitt handlar om hur det är att vara högfungerande och se välmående ut, även om det under ytan kostar på väldigt mycket att vara social och tvingas ha alla tentakler ute för att kunna interagera med omvärlden.

-Folk förstår inte de idiotiska problem som jag har för att få livet att funka. Och även om jag sköter allt rätt med att exempelvis sova, äta och träna, så är det livets nyckfulla tombola som till största delen avgör hur jag mår, säger Esmeralda Moberg.

Hon utvecklar även sina tankar kring meningslösheten, maktlösheten och obegripligheten i att leva med en ”skitsjukdom” som inte går att få grepp om – och sorgen över att inte ha kapacitet att utveckla de talanger som ryms i ens person.

]]>
Esmeralda Moberg är välkänd för de musikhistoriskt intresserade P2-lyssnarna. Förutom radiomakandet med ”Den svenska musikhistorien” har hon arbetat med en mängd saker inom musik, teater och media.

Hon lever även med diagnoserna bipolär sjukdom och Aspbergers syndrom. Detta avsnitt handlar om hur det är att vara högfungerande och se välmående ut, även om det under ytan kostar på väldigt mycket att vara social och tvingas ha alla tentakler ute för att kunna interagera med omvärlden.

-Folk förstår inte de idiotiska problem som jag har för att få livet att funka. Och även om jag sköter allt rätt med att exempelvis sova, äta och träna, så är det livets nyckfulla tombola som till största delen avgör hur jag mår, säger Esmeralda Moberg.

Hon utvecklar även sina tankar kring meningslösheten, maktlösheten och obegripligheten i att leva med en ”skitsjukdom” som inte går att få grepp om – och sorgen över att inte ha kapacitet att utveckla de talanger som ryms i ens person.

]]>
clean No no no 19:24 Mårten Jansson
2017/42 – Linus och Stefan, f.d. höjdhoppare http://www.nsph.se/podcast/2017-42-linus-och-stefan-f-d-hojdhoppare/ Thu, 23 Nov 2017 05:00:34 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=11814 Båda var höjdhoppare i världsklass, och har idag gått vidare i livet. Deras sorti från elitidrotten skiljer sig däremot åt. Stefan Holm valde att dra sig tillbaka när han till slut kände sig klar med framgångarna och karriären. För Linus Thörnblad blev det ett mer abrupt och oplanerat slut, som satte punkt för den långa elitidrottarkarriär som han såg framför sig. Efter en kort och intensiv ”superkarriär” så tog det stopp för Linus – kroppen och själen hade nått utmattningens gräns och han hamnde i en depression.

-Jag insåg att det inte gick att gå tillbaka till det liv jag levat, då skulle jag upprepa samma mönster igen. Det var en tuff insikt då jag inte hade förberett mig för något annat slags liv, och samtidigt orkade jag knappt ta mig ur sängen, säger Linus Thörnblad.

Lyssna på Stefans och Linus reflektioner över vad de lärt sig av att vara elitidrottare, tystnaden kring psykisk ohälsa inom sportvärlden och vad som krävs för att må bra i livet.

]]>
Båda var höjdhoppare i världsklass, och har idag gått vidare i livet. Deras sorti från elitidrotten skiljer sig däremot åt. Stefan Holm valde att dra sig tillbaka när han till slut kände sig klar med framgångarna och karriären. För Linus Thörnblad blev det ett mer abrupt och oplanerat slut, som satte punkt för den långa elitidrottarkarriär som han såg framför sig. Efter en kort och intensiv ”superkarriär” så tog det stopp för Linus – kroppen och själen hade nått utmattningens gräns och han hamnde i en depression.

-Jag insåg att det inte gick att gå tillbaka till det liv jag levat, då skulle jag upprepa samma mönster igen. Det var en tuff insikt då jag inte hade förberett mig för något annat slags liv, och samtidigt orkade jag knappt ta mig ur sängen, säger Linus Thörnblad.

Lyssna på Stefans och Linus reflektioner över vad de lärt sig av att vara elitidrottare, tystnaden kring psykisk ohälsa inom sportvärlden och vad som krävs för att må bra i livet.

]]>
Båda var höjdhoppare i världsklass, och har idag gått vidare i livet. Deras sorti från elitidrotten skiljer sig däremot åt. Stefan Holm valde att dra sig tillbaka när han till slut kände sig klar med framgångarna och karriären. För Linus Thörnblad blev det ett mer abrupt och oplanerat slut, som satte punkt för den långa elitidrottarkarriär som han såg framför sig. Efter en kort och intensiv ”superkarriär” så tog det stopp för Linus – kroppen och själen hade nått utmattningens gräns och han hamnde i en depression.

-Jag insåg att det inte gick att gå tillbaka till det liv jag levat, då skulle jag upprepa samma mönster igen. Det var en tuff insikt då jag inte hade förberett mig för något annat slags liv, och samtidigt orkade jag knappt ta mig ur sängen, säger Linus Thörnblad.

Lyssna på Stefans och Linus reflektioner över vad de lärt sig av att vara elitidrottare, tystnaden kring psykisk ohälsa inom sportvärlden och vad som krävs för att må bra i livet.

]]>
clean No no no 25:18 Mårten Jansson
2017/41 – Anna Quarnström, MR-jurist http://www.nsph.se/podcast/201741-anna-quarnstrom-manniskorattsjurist/ Thu, 16 Nov 2017 05:00:22 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=11669 I projektet ”Inlåst men inte utan rättigheter” har Anna Quarnström på RSMH, tillsammans med Civil Rights Defenders, studerat hur Sverige klarar att följa konventionerna om mänskliga rättigheter för personer som är frihetsberövade inom tvångsvården, men även inom förvar, häkte och kriminalvård. Sverige har hög svansföring kring mänskliga rättigheter, samtidigt som vi får kritik av FN och Europarådets antitortyrkommitté.

-Det nya är att man nu faktiskt frågar folk om vad som inte funkar, berättar Anna Quarnström, människorättsjurist på RSMH.

Hon och hennes kollegor har kunnat bekräfta vad många med erfarenhet av tvångsvård hävdat: att trots att riksdagen stiftar välformulerade lagar om mänskliga rättigheter är det svårt att klaga och att få upprättelse för den som känner att ens rättigheter kränks i vården.

Nota bene: Under november 2017 så ligger RSMH och Civil Rights Defenders årliga enkät uppe som riktas till den som har erfarenhet av tvångsvård inom ungdomsvård, rättspsykiatri, psykiatri eller missbruksvård de senaste fem åren.

]]>
I projektet ”Inlåst men inte utan rättigheter” har Anna Quarnström på RSMH, tillsammans med Civil Rights Defenders, studerat hur Sverige klarar att följa konventionerna om mänskliga rättigheter för personer som är frihetsberövade inom tvångsvården, men även inom förvar, häkte och kriminalvård. Sverige har hög svansföring kring mänskliga rättigheter, samtidigt som vi får kritik av FN och Europarådets antitortyrkommitté.

-Det nya är att man nu faktiskt frågar folk om vad som inte funkar, berättar Anna Quarnström, människorättsjurist på RSMH.

Hon och hennes kollegor har kunnat bekräfta vad många med erfarenhet av tvångsvård hävdat: att trots att riksdagen stiftar välformulerade lagar om mänskliga rättigheter är det svårt att klaga och att få upprättelse för den som känner att ens rättigheter kränks i vården.

Nota bene: Under november 2017 så ligger RSMH och Civil Rights Defenders årliga enkät uppe som riktas till den som har erfarenhet av tvångsvård inom ungdomsvård, rättspsykiatri, psykiatri eller missbruksvård de senaste fem åren.

]]>
I projektet ”Inlåst men inte utan rättigheter” har Anna Quarnström på RSMH, tillsammans med Civil Rights Defenders, studerat hur Sverige klarar att följa konventionerna om mänskliga rättigheter för personer som är frihetsberövade inom tvångsvården, men även inom förvar, häkte och kriminalvård. Sverige har hög svansföring kring mänskliga rättigheter, samtidigt som vi får kritik av FN och Europarådets antitortyrkommitté.

-Det nya är att man nu faktiskt frågar folk om vad som inte funkar, berättar Anna Quarnström, människorättsjurist på RSMH.

Hon och hennes kollegor har kunnat bekräfta vad många med erfarenhet av tvångsvård hävdat: att trots att riksdagen stiftar välformulerade lagar om mänskliga rättigheter är det svårt att klaga och att få upprättelse för den som känner att ens rättigheter kränks i vården.

Nota bene: Under november 2017 så ligger RSMH och Civil Rights Defenders årliga enkät uppe som riktas till den som har erfarenhet av tvångsvård inom ungdomsvård, rättspsykiatri, psykiatri eller missbruksvård de senaste fem åren.

]]>
clean No no no 17:35 Mårten Jansson
2017/40 – Alfred Skogberg, Suicide Zero http://www.nsph.se/podcast/201740-alfred-skogberg-suicide-zero/ Thu, 09 Nov 2017 05:00:12 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=11512 Det är mycket som Alfred Skogberg vill åstadkomma – krossa myter kring självmord, skapa opinion för ett mer ambitiöst suicidpreventionsarbete, visa på goda exempel och utbilda såväl allmänhet som politiker om hur vi tillsammans kan minska antalet självmord i samhället.

– Kunskapsnivån måste höjas, framförallt hos politiker som ofta inte har en aning om ens grundläggande fakta kring självmord. Hur ska de då kunna ta kloka beslut?, säger Alfred Skogberg, en av grundarna av och numera generalsekreterare för Suicide Zero, NSPH:s trettonde och nyaste medlemsorganisation.

Lyssna på hans berättelse om vad som skapade hans engagemang för att förhindra självmord och vad han lärt sig om hur vi kan förebygga psykisk ohälsa under parollen ”alla är potentiella livräddare”.

]]>
Det är mycket som Alfred Skogberg vill åstadkomma – krossa myter kring självmord, skapa opinion för ett mer ambitiöst suicidpreventionsarbete, visa på goda exempel och utbilda såväl allmänhet som politiker om hur vi tillsammans kan minska antalet självmord i samhället.

– Kunskapsnivån måste höjas, framförallt hos politiker som ofta inte har en aning om ens grundläggande fakta kring självmord. Hur ska de då kunna ta kloka beslut?, säger Alfred Skogberg, en av grundarna av och numera generalsekreterare för Suicide Zero, NSPH:s trettonde och nyaste medlemsorganisation.

Lyssna på hans berättelse om vad som skapade hans engagemang för att förhindra självmord och vad han lärt sig om hur vi kan förebygga psykisk ohälsa under parollen ”alla är potentiella livräddare”.

]]>
Det är mycket som Alfred Skogberg vill åstadkomma – krossa myter kring självmord, skapa opinion för ett mer ambitiöst suicidpreventionsarbete, visa på goda exempel och utbilda såväl allmänhet som politiker om hur vi tillsammans kan minska antalet självmord i samhället.

– Kunskapsnivån måste höjas, framförallt hos politiker som ofta inte har en aning om ens grundläggande fakta kring självmord. Hur ska de då kunna ta kloka beslut?, säger Alfred Skogberg, en av grundarna av och numera generalsekreterare för Suicide Zero, NSPH:s trettonde och nyaste medlemsorganisation.

Lyssna på hans berättelse om vad som skapade hans engagemang för att förhindra självmord och vad han lärt sig om hur vi kan förebygga psykisk ohälsa under parollen ”alla är potentiella livräddare”.

]]>
clean No no no 18:16 Mårten Jansson
2017/39 – Anna Nergårdh, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201739-anna-nergardh-stockholm/ Thu, 02 Nov 2017 05:00:08 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=11518 Den särskilde utredaren Anna Nergårdh befinner sig i den vårdpolitiska hetluften – hon har regeringens uppdrag att lämna förslag på hur vården ska styras så att den blir mer patientanpassad och bättre tar till vara patienters och anhörigas delaktighet.

Dagens nuvarande organisation där patienterna får anpassa sig till en sjukvård uppdelad i olika stuprör är förlegad och långt från vad medborgarna förväntar sig av den moderna vården.
– De vill tas om hand på ett sätt som hänger ihop och där det finns någon som kan koordinera vården. Dagens vårdsystem är bra på medicinsk prestanda, men sämre på kontinuitet, tillgänglighet och delaktighet. För att skapa en vårdkedja som hänger ihop behöver vi komma runt murarna mellan olika instanser i den nuvarande vårdorganisationen, säger Anna Nergårdh.

Hon tillägger att några av största utmaningarna utöver detta är hur vi ska möta den ökande psykiska ohälsan. Och hur forna tiders vårdsystem (anpassat för att främst hantera akuta olycksfall) ska kunna omvandlas till ett vårdalternativ som kan möta upp morgondagens växande vårdbehov (kroniska sjukdomar och en åldrande befolkning).

De samlade förslagen kommer att formuleras i utredningen ”Samordnad utveckling för en god och nära vård”.

]]>
Den särskilde utredaren Anna Nergårdh befinner sig i den vårdpolitiska hetluften – hon har regeringens uppdrag att lämna förslag på hur vården ska styras så att den blir mer patientanpassad och bättre tar till vara patienters och anhörigas delaktighet.

Dagens nuvarande organisation där patienterna får anpassa sig till en sjukvård uppdelad i olika stuprör är förlegad och långt från vad medborgarna förväntar sig av den moderna vården.
– De vill tas om hand på ett sätt som hänger ihop och där det finns någon som kan koordinera vården. Dagens vårdsystem är bra på medicinsk prestanda, men sämre på kontinuitet, tillgänglighet och delaktighet. För att skapa en vårdkedja som hänger ihop behöver vi komma runt murarna mellan olika instanser i den nuvarande vårdorganisationen, säger Anna Nergårdh.

Hon tillägger att några av största utmaningarna utöver detta är hur vi ska möta den ökande psykiska ohälsan. Och hur forna tiders vårdsystem (anpassat för att främst hantera akuta olycksfall) ska kunna omvandlas till ett vårdalternativ som kan möta upp morgondagens växande vårdbehov (kroniska sjukdomar och en åldrande befolkning).

De samlade förslagen kommer att formuleras i utredningen ”Samordnad utveckling för en god och nära vård”.

]]>
Den särskilde utredaren Anna Nergårdh befinner sig i den vårdpolitiska hetluften – hon har regeringens uppdrag att lämna förslag på hur vården ska styras så att den blir mer patientanpassad och bättre tar till vara patienters och anhörigas delaktighet.

Dagens nuvarande organisation där patienterna får anpassa sig till en sjukvård uppdelad i olika stuprör är förlegad och långt från vad medborgarna förväntar sig av den moderna vården.
– De vill tas om hand på ett sätt som hänger ihop och där det finns någon som kan koordinera vården. Dagens vårdsystem är bra på medicinsk prestanda, men sämre på kontinuitet, tillgänglighet och delaktighet. För att skapa en vårdkedja som hänger ihop behöver vi komma runt murarna mellan olika instanser i den nuvarande vårdorganisationen, säger Anna Nergårdh.

Hon tillägger att några av största utmaningarna utöver detta är hur vi ska möta den ökande psykiska ohälsan. Och hur forna tiders vårdsystem (anpassat för att främst hantera akuta olycksfall) ska kunna omvandlas till ett vårdalternativ som kan möta upp morgondagens växande vårdbehov (kroniska sjukdomar och en åldrande befolkning).

De samlade förslagen kommer att formuleras i utredningen ”Samordnad utveckling för en god och nära vård”.

]]>
clean No no no 19:07 Mårten Jansson
2017/38 – Bengt Vestling, Luleå http://www.nsph.se/podcast/201738-bengt-vestling-lulea/ Thu, 26 Oct 2017 04:00:13 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=11459 Bengt Vestling, 64 år, har många strängar på sin lyra – sjöman, engagerad inom Attention och sedan längre aktiv Hjärnkollambassadör i norra Sverige. Han är en av organisationens nyutbildade äldreambassadörer, och har just haft sina första föreläsningar riktade till äldre om psykisk ohälsa.
-Det känns jättespännande. Jag tror att det finns ett stort mörkertal med äldre som lever med en oupptäckt diagnos, säger Bengt Vestling.

Utöver den nya satsningen på äldre har Bengt Vestling fullt upp med att stötta unga kriminella, bland annat genom att hålla studiecirklar (som exempelvis studiematerialet Din egen berättelse som NSPH tagit fram) för killar som sitter i häktet eller i förvar. Han fick sin egen ADHD-diagnos när han var 55 år, och stöttar nu unga som hamnat snett att få kontakt med läkare och en utredning med rätt stöd och insatser från sjuk- och kriminalvården.

-När jag börjar berätta om mina erfarenheter så ser man att det tar hos dem som lyssnar. Det är fantastiskt att sedan se att när en i studiegruppen öppnar upp och berättar så kommer de andra efter, säger Bengt Vestling.

 

 

 

]]>
Bengt Vestling, 64 år, har många strängar på sin lyra – sjöman, engagerad inom Attention och sedan längre aktiv Hjärnkollambassadör i norra Sverige. Han är en av organisationens nyutbildade äldreambassadörer, och har just haft sina första föreläsningar riktade till äldre om psykisk ohälsa.
-Det känns jättespännande. Jag tror att det finns ett stort mörkertal med äldre som lever med en oupptäckt diagnos, säger Bengt Vestling.

Utöver den nya satsningen på äldre har Bengt Vestling fullt upp med att stötta unga kriminella, bland annat genom att hålla studiecirklar (som exempelvis studiematerialet Din egen berättelse som NSPH tagit fram) för killar som sitter i häktet eller i förvar. Han fick sin egen ADHD-diagnos när han var 55 år, och stöttar nu unga som hamnat snett att få kontakt med läkare och en utredning med rätt stöd och insatser från sjuk- och kriminalvården.

-När jag börjar berätta om mina erfarenheter så ser man att det tar hos dem som lyssnar. Det är fantastiskt att sedan se att när en i studiegruppen öppnar upp och berättar så kommer de andra efter, säger Bengt Vestling.

 

 

 

]]>
Bengt Vestling, 64 år, har många strängar på sin lyra – sjöman, engagerad inom Attention och sedan längre aktiv Hjärnkollambassadör i norra Sverige. Han är en av organisationens nyutbildade äldreambassadörer, och har just haft sina första föreläsningar riktade till äldre om psykisk ohälsa.
-Det känns jättespännande. Jag tror att det finns ett stort mörkertal med äldre som lever med en oupptäckt diagnos, säger Bengt Vestling.

Utöver den nya satsningen på äldre har Bengt Vestling fullt upp med att stötta unga kriminella, bland annat genom att hålla studiecirklar (som exempelvis studiematerialet Din egen berättelse som NSPH tagit fram) för killar som sitter i häktet eller i förvar. Han fick sin egen ADHD-diagnos när han var 55 år, och stöttar nu unga som hamnat snett att få kontakt med läkare och en utredning med rätt stöd och insatser från sjuk- och kriminalvården.

-När jag börjar berätta om mina erfarenheter så ser man att det tar hos dem som lyssnar. Det är fantastiskt att sedan se att när en i studiegruppen öppnar upp och berättar så kommer de andra efter, säger Bengt Vestling.

 

 

 

]]>
clean No no no 19:12 Mårten Jansson
2017/37 – Ingrid Lindholm, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201737-ingrid-lindholm-stockholm/ Thu, 19 Oct 2017 04:00:58 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=11313 Ingrid Lindholm ligger i slutspurten med NSPH:s Anhörigprojekt – mycket ska hinnas med sista tiden innan det Arvsfondsfinansierade projektet avslutas den sista oktober. Anhörigmanifestationen med rekordsläppet av ballonger blev en stark signal till politikerna om behovet av bättre anhörigstöd. Anhörigkonferensen den 20 oktober blir ett tillfälle att summera ihop alla de värdefulla insikter som NSPH samlat ihop under de senaste tre åren.

-Det viktigaste budskapet vi har velat förmedla till anhöriga är att det finns stöd och hjälp att få via kommunens anhörigkonsulenter. Och att det är viktigt att ta hand om sig som anhörig – det är ingen som vinner på att du lider, säger Ingrid Lindholm, projektledare för Anhörigprojektet.

Hör mer om vad de upptäckt, hur projektet påverkat henne själv i rollen som anhörig samt om alla de fantastiska anhörigkonsulenter som hon mött genom åren.

]]>
Ingrid Lindholm ligger i slutspurten med NSPH:s Anhörigprojekt – mycket ska hinnas med sista tiden innan det Arvsfondsfinansierade projektet avslutas den sista oktober. Anhörigmanifestationen med rekordsläppet av ballonger blev en stark signal till politikerna om behovet av bättre anhörigstöd. Anhörigkonferensen den 20 oktober blir ett tillfälle att summera ihop alla de värdefulla insikter som NSPH samlat ihop under de senaste tre åren.

-Det viktigaste budskapet vi har velat förmedla till anhöriga är att det finns stöd och hjälp att få via kommunens anhörigkonsulenter. Och att det är viktigt att ta hand om sig som anhörig – det är ingen som vinner på att du lider, säger Ingrid Lindholm, projektledare för Anhörigprojektet.

Hör mer om vad de upptäckt, hur projektet påverkat henne själv i rollen som anhörig samt om alla de fantastiska anhörigkonsulenter som hon mött genom åren.

]]>
Ingrid Lindholm ligger i slutspurten med NSPH:s Anhörigprojekt – mycket ska hinnas med sista tiden innan det Arvsfondsfinansierade projektet avslutas den sista oktober. Anhörigmanifestationen med rekordsläppet av ballonger blev en stark signal till politikerna om behovet av bättre anhörigstöd. Anhörigkonferensen den 20 oktober blir ett tillfälle att summera ihop alla de värdefulla insikter som NSPH samlat ihop under de senaste tre åren.

-Det viktigaste budskapet vi har velat förmedla till anhöriga är att det finns stöd och hjälp att få via kommunens anhörigkonsulenter. Och att det är viktigt att ta hand om sig som anhörig – det är ingen som vinner på att du lider, säger Ingrid Lindholm, projektledare för Anhörigprojektet.

Hör mer om vad de upptäckt, hur projektet påverkat henne själv i rollen som anhörig samt om alla de fantastiska anhörigkonsulenter som hon mött genom åren.

]]>
clean No no no 17:56 Mårten Jansson
2017/36 – Jonas Wells, Krylbo http://www.nsph.se/podcast/201736-jonas-wells-krylbo/ Thu, 12 Oct 2017 04:00:36 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=10923 Jonas Wells arbetar med utvecklingsfrågor för Sveriges samordningsförbund. De får 650 miljoner kronor varje år för se till att kommuner, landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen blir bättre på att samköra sina verksamheter och därmed kunna ge personer i behov av hjälp bättre stöd.

-Medborgarna förväntar sig att myndigheter samarbetar med varandra. Men tyvärr ser det ut så i verkligheten att det är många som faller mellan stolarna, säger Jonas Wells.

Han beskriver satsningen på samordningsförbunden som helt unik – samordningsarbetet definieras av den mest progressiva lagstiftningen i världen. Syftet är att hjälpa människor närmare arbetsmarknaden. I ett uppenbart nördigt poddsamtal med Mårten Jansson diskuterar Jonas Wells hur samordningssatsningen ska kunna utvärderas på bästa sätt. Vilka indikatorer ska användas? Vad är tecken på framgång när vi pratar om samordning och brukarinflytande?

]]>
Jonas Wells arbetar med utvecklingsfrågor för Sveriges samordningsförbund. De får 650 miljoner kronor varje år för se till att kommuner, landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen blir bättre på att samköra sina verksamheter och därmed kunna ge personer i behov av hjälp bättre stöd.

-Medborgarna förväntar sig att myndigheter samarbetar med varandra. Men tyvärr ser det ut så i verkligheten att det är många som faller mellan stolarna, säger Jonas Wells.

Han beskriver satsningen på samordningsförbunden som helt unik – samordningsarbetet definieras av den mest progressiva lagstiftningen i världen. Syftet är att hjälpa människor närmare arbetsmarknaden. I ett uppenbart nördigt poddsamtal med Mårten Jansson diskuterar Jonas Wells hur samordningssatsningen ska kunna utvärderas på bästa sätt. Vilka indikatorer ska användas? Vad är tecken på framgång när vi pratar om samordning och brukarinflytande?

]]>
Jonas Wells arbetar med utvecklingsfrågor för Sveriges samordningsförbund. De får 650 miljoner kronor varje år för se till att kommuner, landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen blir bättre på att samköra sina verksamheter och därmed kunna ge personer i behov av hjälp bättre stöd.

-Medborgarna förväntar sig att myndigheter samarbetar med varandra. Men tyvärr ser det ut så i verkligheten att det är många som faller mellan stolarna, säger Jonas Wells.

Han beskriver satsningen på samordningsförbunden som helt unik – samordningsarbetet definieras av den mest progressiva lagstiftningen i världen. Syftet är att hjälpa människor närmare arbetsmarknaden. I ett uppenbart nördigt poddsamtal med Mårten Jansson diskuterar Jonas Wells hur samordningssatsningen ska kunna utvärderas på bästa sätt. Vilka indikatorer ska användas? Vad är tecken på framgång när vi pratar om samordning och brukarinflytande?

]]>
clean No no no 18:38 Mårten Jansson
2017/35 – Lena Furberg, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201735-lena-furberg-stockholm/ Thu, 05 Oct 2017 04:00:24 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=10854 Lena Furberg har ADHD och har ända sedan hon var litet barn känt sig annorlunda. Hon har funderat mycket kring hur hon ska få sina funktionssätt att passa ihop med kraven från omvärlden. Insikterna har lett till att hon numera arbetar som språkkonsult och tillgänglighetsexpert på det egna företaget Funkify med inriktning på kognitiva funktionsvariationer.
-Alla som precis har fått sin diagnos borde få ett startkit med verktyg, som smartklocka och brusreducerande hörlurar, för att underlätta deras vardag. Många tjejer med ADHD känner sig förbisedda och mår dålig i hemlighet, och inser därmed inte att det finns hjälp att få, säger Lena Furberg.

I podden berättar hon om smarta stödverktyg som inte bara underlättar utan även är kunskapsalstrande. Om hur hon vunnit Post- och Telestyrelsens innovationspris för ett plugin-program som testar hur tillgänglig en specifik hemsida är för användarna.

 

]]>
Lena Furberg har ADHD och har ända sedan hon var litet barn känt sig annorlunda. Hon har funderat mycket kring hur hon ska få sina funktionssätt att passa ihop med kraven från omvärlden. Insikterna har lett till att hon numera arbetar som språkkonsult och tillgänglighetsexpert på det egna företaget Funkify med inriktning på kognitiva funktionsvariationer.
-Alla som precis har fått sin diagnos borde få ett startkit med verktyg, som smartklocka och brusreducerande hörlurar, för att underlätta deras vardag. Många tjejer med ADHD känner sig förbisedda och mår dålig i hemlighet, och inser därmed inte att det finns hjälp att få, säger Lena Furberg.

I podden berättar hon om smarta stödverktyg som inte bara underlättar utan även är kunskapsalstrande. Om hur hon vunnit Post- och Telestyrelsens innovationspris för ett plugin-program som testar hur tillgänglig en specifik hemsida är för användarna.

 

]]>
Lena Furberg har ADHD och har ända sedan hon var litet barn känt sig annorlunda. Hon har funderat mycket kring hur hon ska få sina funktionssätt att passa ihop med kraven från omvärlden. Insikterna har lett till att hon numera arbetar som språkkonsult och tillgänglighetsexpert på det egna företaget Funkify med inriktning på kognitiva funktionsvariationer.
-Alla som precis har fått sin diagnos borde få ett startkit med verktyg, som smartklocka och brusreducerande hörlurar, för att underlätta deras vardag. Många tjejer med ADHD känner sig förbisedda och mår dålig i hemlighet, och inser därmed inte att det finns hjälp att få, säger Lena Furberg.

I podden berättar hon om smarta stödverktyg som inte bara underlättar utan även är kunskapsalstrande. Om hur hon vunnit Post- och Telestyrelsens innovationspris för ett plugin-program som testar hur tillgänglig en specifik hemsida är för användarna.

 

]]>
clean No no no 20:30 Mårten Jansson
2017/34 – Erik Eriksson, Östergötland http://www.nsph.se/podcast/201734-erik-eriksson-linkoping/ Thu, 28 Sep 2017 04:00:20 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=10620 Erik Eriksson har gjort en djupdykning i hur brukarinflytande fungerar i praktiken. I avhandlingen ”Sanktionerat motstånd” har han studerat vad som händer när brukarrepresentanter bjuds in av psykiatrin och socialtjänsten för att utöva brukarinflytande.  Den bild som han fått av sitt detaljstuderande är att gränserna för hur mycket inflytande brukare anses kunna få ha är oftast inte tydliga, utan sätts omedvetet.

-Det är också tydligt att tjänstemän och politiker är osäkra på sina respektive roller och vem som har befogenhet att gå brukarnas önskemål till mötes – det gör ibland att brinnande frågor riskerar att hamna i ett ingenmansland, säger Erik Eriksson.

En av hans slutsatser är att det är minst lika viktigt att lägga märke till vilka frågor som INTE ställs. Och att även om en verksamhet har det tufft ekonomiskt så går det att skapa möjligheter för brukare att utöva makt.

]]>
Erik Eriksson har gjort en djupdykning i hur brukarinflytande fungerar i praktiken. I avhandlingen ”Sanktionerat motstånd” har han studerat vad som händer när brukarrepresentanter bjuds in av psykiatrin och socialtjänsten för att utöva brukarinflytande.  Den bild som han fått av sitt detaljstuderande är att gränserna för hur mycket inflytande brukare anses kunna få ha är oftast inte tydliga, utan sätts omedvetet.

-Det är också tydligt att tjänstemän och politiker är osäkra på sina respektive roller och vem som har befogenhet att gå brukarnas önskemål till mötes – det gör ibland att brinnande frågor riskerar att hamna i ett ingenmansland, säger Erik Eriksson.

En av hans slutsatser är att det är minst lika viktigt att lägga märke till vilka frågor som INTE ställs. Och att även om en verksamhet har det tufft ekonomiskt så går det att skapa möjligheter för brukare att utöva makt.

]]>
Erik Eriksson har gjort en djupdykning i hur brukarinflytande fungerar i praktiken. I avhandlingen ”Sanktionerat motstånd” har han studerat vad som händer när brukarrepresentanter bjuds in av psykiatrin och socialtjänsten för att utöva brukarinflytande.  Den bild som han fått av sitt detaljstuderande är att gränserna för hur mycket inflytande brukare anses kunna få ha är oftast inte tydliga, utan sätts omedvetet.

-Det är också tydligt att tjänstemän och politiker är osäkra på sina respektive roller och vem som har befogenhet att gå brukarnas önskemål till mötes – det gör ibland att brinnande frågor riskerar att hamna i ett ingenmansland, säger Erik Eriksson.

En av hans slutsatser är att det är minst lika viktigt att lägga märke till vilka frågor som INTE ställs. Och att även om en verksamhet har det tufft ekonomiskt så går det att skapa möjligheter för brukare att utöva makt.

]]>
clean No no no 23:38 Mårten Jansson
2017/33 – Ullakarin Nyberg, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201733-ullakarin-nyberg-stockholm/ Thu, 21 Sep 2017 04:00:51 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=10519 Ullakarin Nyberg, suicidforskare och ordförande i Svenska Psykiatriska Föreningen, har många punkter på sin åtgärdslista i arbetet med att minska antalet självmord. En av dem är att få fram mer forskning som bygger på människors upplevelser kring suicid istället för som idag registerfakta och biologisk forskning.

-De som på olika sätt berörs av suicid besitter så otroligt viktig kunskap. Får att kunna skapa bättre delaktighet i vården så behöver vi lära oss mer av dem så att den kunskapen kan omsättas till klinisk praktik, säger hon i poddsamtalet som spelades in i Visby under Almedalsveckan.

Hör henne även berätta om hur hon upplever ett skifte i synen på mental hälsa, viljan att hitta ett bättre mått för att mäta tillit inom vården samt hur hon hanterar oron hon ofta känner i mötet med patienter med suicidtankar.

]]>
Ullakarin Nyberg, suicidforskare och ordförande i Svenska Psykiatriska Föreningen, har många punkter på sin åtgärdslista i arbetet med att minska antalet självmord. En av dem är att få fram mer forskning som bygger på människors upplevelser kring suicid istället för som idag registerfakta och biologisk forskning.

-De som på olika sätt berörs av suicid besitter så otroligt viktig kunskap. Får att kunna skapa bättre delaktighet i vården så behöver vi lära oss mer av dem så att den kunskapen kan omsättas till klinisk praktik, säger hon i poddsamtalet som spelades in i Visby under Almedalsveckan.

Hör henne även berätta om hur hon upplever ett skifte i synen på mental hälsa, viljan att hitta ett bättre mått för att mäta tillit inom vården samt hur hon hanterar oron hon ofta känner i mötet med patienter med suicidtankar.

]]>
Ullakarin Nyberg, suicidforskare och ordförande i Svenska Psykiatriska Föreningen, har många punkter på sin åtgärdslista i arbetet med att minska antalet självmord. En av dem är att få fram mer forskning som bygger på människors upplevelser kring suicid istället för som idag registerfakta och biologisk forskning.

-De som på olika sätt berörs av suicid besitter så otroligt viktig kunskap. Får att kunna skapa bättre delaktighet i vården så behöver vi lära oss mer av dem så att den kunskapen kan omsättas till klinisk praktik, säger hon i poddsamtalet som spelades in i Visby under Almedalsveckan.

Hör henne även berätta om hur hon upplever ett skifte i synen på mental hälsa, viljan att hitta ett bättre mått för att mäta tillit inom vården samt hur hon hanterar oron hon ofta känner i mötet med patienter med suicidtankar.

]]>
clean No no no 20:02 Mårten Jansson
2017/32 – Pettersson, Åkesson och Asplund i Almedalen http://www.nsph.se/podcast/201732-pettersson-akesson-och-asplund-almedalen/ Thu, 14 Sep 2017 04:00:01 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=10251 Under Almedalsveckan i Visby hann vi med en hel rad kafferaster där vi samtalade med intressanta personer om brukarinflytande och vägar att skapa bättre vård. Här är tre män som på olika sätt samlat på sig erfarenheter om patienternas och de anhörigas inflytande och delaktighet inom vården: Urban Pettersson Bargo som med många årserfarenhet av att vara anhörig startade det psykiatriinriktade vårdföretaget WeMind, Anders Åkesson (mp) som är regionråd i Skåne och Kjell Asplund som är läkare, f.d. generaldirektör på Socialstyrelsen och nu ordförande i Statens medicinsk-etiska råd (SMER).

]]>
Under Almedalsveckan i Visby hann vi med en hel rad kafferaster där vi samtalade med intressanta personer om brukarinflytande och vägar att skapa bättre vård. Här är tre män som på olika sätt samlat på sig erfarenheter om patienternas och de anhörigas inflytande och delaktighet inom vården: Urban Pettersson Bargo som med många årserfarenhet av att vara anhörig startade det psykiatriinriktade vårdföretaget WeMind, Anders Åkesson (mp) som är regionråd i Skåne och Kjell Asplund som är läkare, f.d. generaldirektör på Socialstyrelsen och nu ordförande i Statens medicinsk-etiska råd (SMER).

]]>
Under Almedalsveckan i Visby hann vi med en hel rad kafferaster där vi samtalade med intressanta personer om brukarinflytande och vägar att skapa bättre vård. Här är tre män som på olika sätt samlat på sig erfarenheter om patienternas och de anhörigas inflytande och delaktighet inom vården: Urban Pettersson Bargo som med många årserfarenhet av att vara anhörig startade det psykiatriinriktade vårdföretaget WeMind, Anders Åkesson (mp) som är regionråd i Skåne och Kjell Asplund som är läkare, f.d. generaldirektör på Socialstyrelsen och nu ordförande i Statens medicinsk-etiska råd (SMER).

]]>
clean No no no 22:48 Mårten Jansson
2017/31 – Johanna Wester, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201731-johanna-wester-stockholm/ Thu, 07 Sep 2017 05:00:00 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=10094 -Vi måste lyssna på de berörda om hur den upplevda diskrimineringen ter sig. Detta för att kunna förhindra och på sikt stoppa diskrimineringen på grund av psykisk ohälsa, som är ett stort samhällsproblem, säger Johanna Wester. Hon har varit projektledare för NSPH:s uppmärksammade antidiskrimineringsprojekt Din Rätt som avslutades i somras.

I veckans poddavsnitt reflekterar hon över de slutsatser och rekommendationer som Din Rätt kommit fram till efter att under tre intensiva år ha djupdykt ner i den komplexa samhällsutmaningen hur vi tillsammans försöker bekämpa diskrimineringen kopplad till psykisk ohälsa.

-Det är nedslående att det är så många som känner sig ovälkomna i samhället. Det skapar ett stort gap mellan individen och samhället när det finns en ömsesidig brist på förtroende. Det material vi tagit fram inom Din Rätt hoppas vi kan inspirera och uppmuntra individer till att ta till sig sina rättigheter samt blir en uppmaning till makthavarna att ta frågan på allvar, säger Johanna Wester.

]]>
-Vi måste lyssna på de berörda om hur den upplevda diskrimineringen ter sig. Detta för att kunna förhindra och på sikt stoppa diskrimineringen på grund av psykisk ohälsa, som är ett stort samhällsproblem, säger Johanna Wester. Hon har varit projektledare för NSPH:s uppmärksammade antidiskrimineringsprojekt Din Rätt som avslutades i somras.

I veckans poddavsnitt reflekterar hon över de slutsatser och rekommendationer som Din Rätt kommit fram till efter att under tre intensiva år ha djupdykt ner i den komplexa samhällsutmaningen hur vi tillsammans försöker bekämpa diskrimineringen kopplad till psykisk ohälsa.

-Det är nedslående att det är så många som känner sig ovälkomna i samhället. Det skapar ett stort gap mellan individen och samhället när det finns en ömsesidig brist på förtroende. Det material vi tagit fram inom Din Rätt hoppas vi kan inspirera och uppmuntra individer till att ta till sig sina rättigheter samt blir en uppmaning till makthavarna att ta frågan på allvar, säger Johanna Wester.

]]>
-Vi måste lyssna på de berörda om hur den upplevda diskrimineringen ter sig. Detta för att kunna förhindra och på sikt stoppa diskrimineringen på grund av psykisk ohälsa, som är ett stort samhällsproblem, säger Johanna Wester. Hon har varit projektledare för NSPH:s uppmärksammade antidiskrimineringsprojekt Din Rätt som avslutades i somras.

I veckans poddavsnitt reflekterar hon över de slutsatser och rekommendationer som Din Rätt kommit fram till efter att under tre intensiva år ha djupdykt ner i den komplexa samhällsutmaningen hur vi tillsammans försöker bekämpa diskrimineringen kopplad till psykisk ohälsa.

-Det är nedslående att det är så många som känner sig ovälkomna i samhället. Det skapar ett stort gap mellan individen och samhället när det finns en ömsesidig brist på förtroende. Det material vi tagit fram inom Din Rätt hoppas vi kan inspirera och uppmuntra individer till att ta till sig sina rättigheter samt blir en uppmaning till makthavarna att ta frågan på allvar, säger Johanna Wester.

]]>
clean No no no 21:31 Mårten Jansson
2017/30 – Klara Carlsson, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201730-klara-carlsson-stockholm/ Thu, 06 Jul 2017 04:00:44 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=9491 Även om man levt med sin funktionsnedsättning hela livet så måste man kanske ändå återhämta sig från insikten att man inte inte kan bli den man hoppades att man skulle kunna bli. Klara är peer supporter i Stockholms stad och leder studiecirklar i egenmakt och antistigma för personer med olika psykiska funktionsnedsättningar. Vi pratar om både sorgen och möjligheterna som infinner sig när man får en diagnos i vuxen ålder. Och om hur viktigt det är att peer support-satsningen, som Klara är en del av, inte bara blir en utvärderingsrapport i en bokhylla någonstans. Vi måste organisera oss nu och ta vara på all den kunskap som peer supportrarna bygger upp ute i olika verksamheter.

]]>
Även om man levt med sin funktionsnedsättning hela livet så måste man kanske ändå återhämta sig från insikten att man inte inte kan bli den man hoppades att man skulle kunna bli. Klara är peer supporter i Stockholms stad och leder studiecirklar i egenmakt och antistigma för personer med olika psykiska funktionsnedsättningar. Vi pratar om både sorgen och möjligheterna som infinner sig när man får en diagnos i vuxen ålder. Och om hur viktigt det är att peer support-satsningen, som Klara är en del av, inte bara blir en utvärderingsrapport i en bokhylla någonstans. Vi måste organisera oss nu och ta vara på all den kunskap som peer supportrarna bygger upp ute i olika verksamheter.

]]>
Även om man levt med sin funktionsnedsättning hela livet så måste man kanske ändå återhämta sig från insikten att man inte inte kan bli den man hoppades att man skulle kunna bli. Klara är peer supporter i Stockholms stad och leder studiecirklar i egenmakt och antistigma för personer med olika psykiska funktionsnedsättningar. Vi pratar om både sorgen och möjligheterna som infinner sig när man får en diagnos i vuxen ålder. Och om hur viktigt det är att peer support-satsningen, som Klara är en del av, inte bara blir en utvärderingsrapport i en bokhylla någonstans. Vi måste organisera oss nu och ta vara på all den kunskap som peer supportrarna bygger upp ute i olika verksamheter.

]]>
clean No no no 17:30 Mårten Jansson
2017/29 – Katarina Käll, Göteborg http://www.nsph.se/podcast/201729-katarina-kall-goteborg/ Thu, 29 Jun 2017 04:00:39 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=9411 Den första kullen peer supportrar, certifierade stödpersoner med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, är nu ute och arbetar. De är utbildade inom NSPH:s PEER Support-projekt, och är därmed pionjärer som bryter ny mark i Sverige.

Katarina Käll på NSPH i Göteborg, utbildningsansvarig för NSPH:s PEER Support-projekt, konstaterar att det har varit svårt att förutse problemen och behoven i förväg då det är ett pilotprojekt. Nu när projektet är i gång finns ett stort intresse från olika delar av landet.

-Jag tror att det stora intresset kan beror på att vi upplevs erbjuda en lösning. Inom vården har man som ambition att öka brukarinflytandet, men vet sedan inte riktigt hur det ska gå till rent praktiskt, säger Katarina Käll.

]]>
Den första kullen peer supportrar, certifierade stödpersoner med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, är nu ute och arbetar. De är utbildade inom NSPH:s PEER Support-projekt, och är därmed pionjärer som bryter ny mark i Sverige.

Katarina Käll på NSPH i Göteborg, utbildningsansvarig för NSPH:s PEER Support-projekt, konstaterar att det har varit svårt att förutse problemen och behoven i förväg då det är ett pilotprojekt. Nu när projektet är i gång finns ett stort intresse från olika delar av landet.

-Jag tror att det stora intresset kan beror på att vi upplevs erbjuda en lösning. Inom vården har man som ambition att öka brukarinflytandet, men vet sedan inte riktigt hur det ska gå till rent praktiskt, säger Katarina Käll.

]]>
Den första kullen peer supportrar, certifierade stödpersoner med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, är nu ute och arbetar. De är utbildade inom NSPH:s PEER Support-projekt, och är därmed pionjärer som bryter ny mark i Sverige.

Katarina Käll på NSPH i Göteborg, utbildningsansvarig för NSPH:s PEER Support-projekt, konstaterar att det har varit svårt att förutse problemen och behoven i förväg då det är ett pilotprojekt. Nu när projektet är i gång finns ett stort intresse från olika delar av landet.

-Jag tror att det stora intresset kan beror på att vi upplevs erbjuda en lösning. Inom vården har man som ambition att öka brukarinflytandet, men vet sedan inte riktigt hur det ska gå till rent praktiskt, säger Katarina Käll.

]]>
clean No no no 13:49 Mårten Jansson
2017/28 – Christian, peer supporter i Göteborg http://www.nsph.se/podcast/201728-christian-peer-supporter-goteborg/ Thu, 22 Jun 2017 04:00:48 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=9403 Christian har egen erfarenhet av psykisk sjukdom – och arbetar sedan några månader inom psykiatrin som peer supporter. Genom att anställa personal med egen erfarenhet är förhoppningen att vården ska bli bättre på att motivera patienterna och att stärka deras återhämtning.

Christian är en av de som utbildats inom NSPH:s projekt PEER Support till certifierad stödperson och nu är ute och jobbar. En hans drivkrafter i arbetet som peer supporter är att försöka minska förekomsten av bältning och andra tvångsåtgärder.

-Jag får vara med och förändra vården från insidan, det känns stort. Hittills har mottagandet varit positivt, då patienterna verkar känna att de kan komma till oss och prata. Därmed fungerar vi som en bygga mellan patienter och personalen.

]]>
Christian har egen erfarenhet av psykisk sjukdom – och arbetar sedan några månader inom psykiatrin som peer supporter. Genom att anställa personal med egen erfarenhet är förhoppningen att vården ska bli bättre på att motivera patienterna och att stärka deras återhämtning.

Christian är en av de som utbildats inom NSPH:s projekt PEER Support till certifierad stödperson och nu är ute och jobbar. En hans drivkrafter i arbetet som peer supporter är att försöka minska förekomsten av bältning och andra tvångsåtgärder.

-Jag får vara med och förändra vården från insidan, det känns stort. Hittills har mottagandet varit positivt, då patienterna verkar känna att de kan komma till oss och prata. Därmed fungerar vi som en bygga mellan patienter och personalen.

]]>
Christian har egen erfarenhet av psykisk sjukdom – och arbetar sedan några månader inom psykiatrin som peer supporter. Genom att anställa personal med egen erfarenhet är förhoppningen att vården ska bli bättre på att motivera patienterna och att stärka deras återhämtning.

Christian är en av de som utbildats inom NSPH:s projekt PEER Support till certifierad stödperson och nu är ute och jobbar. En hans drivkrafter i arbetet som peer supporter är att försöka minska förekomsten av bältning och andra tvångsåtgärder.

-Jag får vara med och förändra vården från insidan, det känns stort. Hittills har mottagandet varit positivt, då patienterna verkar känna att de kan komma till oss och prata. Därmed fungerar vi som en bygga mellan patienter och personalen.

]]>
clean No no no 12:02 Mårten Jansson
2017/27 – Lasse Alfredsson, Göteborg http://www.nsph.se/podcast/201727-lasse-alfredsson-goteborg/ Thu, 15 Jun 2017 04:00:23 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=9286 Lasse Alfredsson, psykiatriinriktad verksamhetsutvecklare för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är en uppenbart entusiastisk förespråkare för peer support; att låta personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa arbeta som professionella stödpersoner inom psykiatrin.

Sedan augusti 2016 har de haft peer supportrar anställda inom flera verksamheter i Västra Götaland, bland annat i den psykiatriska slutenvården.
-Jag märker när jag pratar med kollegorna som arbetar med peer supportrarna hur beteendet har förändrats – det händer något i personalgruppen som är väldigt positivt. Numera vågar man berätta om sina egna erfarenheter av ohälsa. Jag tror att hela hälso- och sjukvården, i synnerhet psykiatrin, behöver det här, säger Lasse Alfredsson.

Peer supportrarna har utbildats av NSPH inom det pågående PEER Support-projektet och de får kontinuerligt handledning av NSPHiG rörande sin nya yrkesroll.

I poddsamtalet med Mårten Jansson vidareutvecklar Lasse Alfredsson sina tankar kring vad han ser som nödvändigt för att skapa framgångsrika satsningar på peer support.

]]>
Lasse Alfredsson, psykiatriinriktad verksamhetsutvecklare för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är en uppenbart entusiastisk förespråkare för peer support; att låta personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa arbeta som professionella stödpersoner inom psykiatrin.

Sedan augusti 2016 har de haft peer supportrar anställda inom flera verksamheter i Västra Götaland, bland annat i den psykiatriska slutenvården.
-Jag märker när jag pratar med kollegorna som arbetar med peer supportrarna hur beteendet har förändrats – det händer något i personalgruppen som är väldigt positivt. Numera vågar man berätta om sina egna erfarenheter av ohälsa. Jag tror att hela hälso- och sjukvården, i synnerhet psykiatrin, behöver det här, säger Lasse Alfredsson.

Peer supportrarna har utbildats av NSPH inom det pågående PEER Support-projektet och de får kontinuerligt handledning av NSPHiG rörande sin nya yrkesroll.

I poddsamtalet med Mårten Jansson vidareutvecklar Lasse Alfredsson sina tankar kring vad han ser som nödvändigt för att skapa framgångsrika satsningar på peer support.

]]>
Lasse Alfredsson, psykiatriinriktad verksamhetsutvecklare för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är en uppenbart entusiastisk förespråkare för peer support; att låta personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa arbeta som professionella stödpersoner inom psykiatrin.

Sedan augusti 2016 har de haft peer supportrar anställda inom flera verksamheter i Västra Götaland, bland annat i den psykiatriska slutenvården.
-Jag märker när jag pratar med kollegorna som arbetar med peer supportrarna hur beteendet har förändrats – det händer något i personalgruppen som är väldigt positivt. Numera vågar man berätta om sina egna erfarenheter av ohälsa. Jag tror att hela hälso- och sjukvården, i synnerhet psykiatrin, behöver det här, säger Lasse Alfredsson.

Peer supportrarna har utbildats av NSPH inom det pågående PEER Support-projektet och de får kontinuerligt handledning av NSPHiG rörande sin nya yrkesroll.

I poddsamtalet med Mårten Jansson vidareutvecklar Lasse Alfredsson sina tankar kring vad han ser som nödvändigt för att skapa framgångsrika satsningar på peer support.

]]>
clean No no no 15:26 Mårten Jansson
2017/26 – Elsa Kjellander, Uppsala http://www.nsph.se/podcast/201726-elsa-kjellander-uppsala/ Thu, 08 Jun 2017 04:00:56 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8936 Elsa Kjellander lider av återkommande depressioner. Hösten 2016 tackade hon ja till erbjudandet att delta i en studie och pröva en ny behandling, magnetstimulering, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. I detta poddavsnitt får vi ta del av hennes erfarenheter och tankar, före respektive efter studien. Förutom att ”vara först med det senaste” och kunna bidra till forskningen kände hon sig första gången värdefull som patient – inte bara en jobbig typ som ställer krav och är besvärlig.
-Jag kände att jag slapp kämpa utan blev tagen på allvar och fick kontroll på riktigt. Det var mina upplevelser som räknades, säger Elsa Kjellander.

Och ja, hon har fått blodad tand och ska delta i ännu en studie.

]]>
Elsa Kjellander lider av återkommande depressioner. Hösten 2016 tackade hon ja till erbjudandet att delta i en studie och pröva en ny behandling, magnetstimulering, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. I detta poddavsnitt får vi ta del av hennes erfarenheter och tankar, före respektive efter studien. Förutom att ”vara först med det senaste” och kunna bidra till forskningen kände hon sig första gången värdefull som patient – inte bara en jobbig typ som ställer krav och är besvärlig.
-Jag kände att jag slapp kämpa utan blev tagen på allvar och fick kontroll på riktigt. Det var mina upplevelser som räknades, säger Elsa Kjellander.

Och ja, hon har fått blodad tand och ska delta i ännu en studie.

]]>
Elsa Kjellander lider av återkommande depressioner. Hösten 2016 tackade hon ja till erbjudandet att delta i en studie och pröva en ny behandling, magnetstimulering, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. I detta poddavsnitt får vi ta del av hennes erfarenheter och tankar, före respektive efter studien. Förutom att ”vara först med det senaste” och kunna bidra till forskningen kände hon sig första gången värdefull som patient – inte bara en jobbig typ som ställer krav och är besvärlig.
-Jag kände att jag slapp kämpa utan blev tagen på allvar och fick kontroll på riktigt. Det var mina upplevelser som räknades, säger Elsa Kjellander.

Och ja, hon har fått blodad tand och ska delta i ännu en studie.

]]>
clean No no no 19:18 Mårten Jansson
2017/25 – Maria Fjellfeldt, Umeå http://www.nsph.se/podcast/201725-maria-fjellfaldt-umea/ Thu, 01 Jun 2017 04:00:32 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8933 Maria Fjellfeldt vid Umeå Universitet har tillsammans med några kolleger gjort en analys (läs mer i rapporten ”Psykisk hälsa – ett mångfacetterat uppdrag”) av de handlingsplaner för bättre psykisk hälsa som kommuner och landsting gjorde för att få del av statens stimulansmedel för 2016. I detta poddavsnitt resonerar hon kring slutsatserna av analysen samt det pågående arbetet. Det tidigare uppifrån-och-ner-perspektivet som ofta förekom inom den så kallade PRIO-satsningen ska numera ersättas av tillitsstyrning.
-Det jag hoppas se tydligare framöver är att det finns mer lokal förankring; att varje län och kommun hittar vad som behöver göras och fler brukarorganisationer involveras. Samt att nya aktörer kommer med, som exempelvis primärvården vilken hittills varit ganska frånvarande i de här sammanhangen, säger Maria Fjellfeldt.

 

]]>
Maria Fjellfeldt vid Umeå Universitet har tillsammans med några kolleger gjort en analys (läs mer i rapporten ”Psykisk hälsa – ett mångfacetterat uppdrag”) av de handlingsplaner för bättre psykisk hälsa som kommuner och landsting gjorde för att få del av statens stimulansmedel för 2016. I detta poddavsnitt resonerar hon kring slutsatserna av analysen samt det pågående arbetet. Det tidigare uppifrån-och-ner-perspektivet som ofta förekom inom den så kallade PRIO-satsningen ska numera ersättas av tillitsstyrning.
-Det jag hoppas se tydligare framöver är att det finns mer lokal förankring; att varje län och kommun hittar vad som behöver göras och fler brukarorganisationer involveras. Samt att nya aktörer kommer med, som exempelvis primärvården vilken hittills varit ganska frånvarande i de här sammanhangen, säger Maria Fjellfeldt.

 

]]>
Maria Fjellfeldt vid Umeå Universitet har tillsammans med några kolleger gjort en analys (läs mer i rapporten ”Psykisk hälsa – ett mångfacetterat uppdrag”) av de handlingsplaner för bättre psykisk hälsa som kommuner och landsting gjorde för att få del av statens stimulansmedel för 2016. I detta poddavsnitt resonerar hon kring slutsatserna av analysen samt det pågående arbetet. Det tidigare uppifrån-och-ner-perspektivet som ofta förekom inom den så kallade PRIO-satsningen ska numera ersättas av tillitsstyrning.
-Det jag hoppas se tydligare framöver är att det finns mer lokal förankring; att varje län och kommun hittar vad som behöver göras och fler brukarorganisationer involveras. Samt att nya aktörer kommer med, som exempelvis primärvården vilken hittills varit ganska frånvarande i de här sammanhangen, säger Maria Fjellfeldt.

 

]]>
clean No no no 15:38 Mårten Jansson
2017/24 – Ingvar Nilsson, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201724-ingvar-nilsson-stockholm/ Thu, 25 May 2017 04:00:59 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8932 Nationalekonomen Ingvar Nilsson är en av Sveriges främsta experter på finansiering av sociala insatser. Han är ofta inblandad i sådant som kallas sociala investeringsfonder. Med hjälp av sina budgetmodeller har han lärt många kommuner att räkna på värdet av förebyggande åtgärder och att se dem som långsiktiga investeringar istället för kortsiktiga kostnader.

Här resonerar han bland annat kring nyttan av att styra och följa upp verksamheter efter vad man åstadkommer istället för vad man genomför.

Och vad som händer när ekonomer och socionomer byter perspektiv med varandra.
– Jag har nog aldrig varit med om något så ångestskapande som när socionomer tvingas räkna på de insatser de planerar. Men då inser de också att ekonomin kan vara ett värdefullt hjälpmedel. Ekonomerna började i sin tur förstå konsekvenserna av sina beslut, säger Ingvar Nilsson.

]]>
Nationalekonomen Ingvar Nilsson är en av Sveriges främsta experter på finansiering av sociala insatser. Han är ofta inblandad i sådant som kallas sociala investeringsfonder. Med hjälp av sina budgetmodeller har han lärt många kommuner att räkna på värdet av förebyggande åtgärder och att se dem som långsiktiga investeringar istället för kortsiktiga kostnader.

Här resonerar han bland annat kring nyttan av att styra och följa upp verksamheter efter vad man åstadkommer istället för vad man genomför.

Och vad som händer när ekonomer och socionomer byter perspektiv med varandra.
– Jag har nog aldrig varit med om något så ångestskapande som när socionomer tvingas räkna på de insatser de planerar. Men då inser de också att ekonomin kan vara ett värdefullt hjälpmedel. Ekonomerna började i sin tur förstå konsekvenserna av sina beslut, säger Ingvar Nilsson.

]]>
Nationalekonomen Ingvar Nilsson är en av Sveriges främsta experter på finansiering av sociala insatser. Han är ofta inblandad i sådant som kallas sociala investeringsfonder. Med hjälp av sina budgetmodeller har han lärt många kommuner att räkna på värdet av förebyggande åtgärder och att se dem som långsiktiga investeringar istället för kortsiktiga kostnader.

Här resonerar han bland annat kring nyttan av att styra och följa upp verksamheter efter vad man åstadkommer istället för vad man genomför.

Och vad som händer när ekonomer och socionomer byter perspektiv med varandra.
– Jag har nog aldrig varit med om något så ångestskapande som när socionomer tvingas räkna på de insatser de planerar. Men då inser de också att ekonomin kan vara ett värdefullt hjälpmedel. Ekonomerna började i sin tur förstå konsekvenserna av sina beslut, säger Ingvar Nilsson.

]]>
clean No no no 18:36 Mårten Jansson
2017/23 – NSPHs jubileumsfest http://www.nsph.se/podcast/201723-nsphs-jubileumsfest/ Thu, 18 May 2017 09:00:36 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8887 Den 9 maj samlades ett hundratal personer för att fira NSPH:s första tio år som nätverk för organisationer inom psykisk hälsa. Vi passade på att fånga några röster i vimlet: Anders Milton (tidigare psykiatrisamordnare), Per Torell (tidigare ordförande Schizofreniförbundet), Ing-Marie Wieselgren (chef för Uppdrag Psykisk Hälsa på SKL), Rickard Bracken (tidigare kampanjchef för Hjärnkoll) och Kerstin Evelius (nationell samordnare för psykisk hälsa).

Hör Anders Milton blicka tillbaka på processen när NSPH-nätverket bildades, Ing-Marie Wieselgren glädjas åt NSPH framgångsrika samarbete, Rickard Bracken avslöja hur det egentligen gick till när regeringsinitiativet Hjärnkoll skapades och Per Torell berätta hur Schizofreniförbundet gick från att vara en sval till aktiv NSPH-medlem. Den nationella psykiatrisamordnaren Kerstin Evelius knyter ihop säcken, bland annat genom att beskriva utvecklingen som att ”vi går från att låta brukarna komma till tals, till att efterfråga deras medverkan”.

]]>
Den 9 maj samlades ett hundratal personer för att fira NSPH:s första tio år som nätverk för organisationer inom psykisk hälsa. Vi passade på att fånga några röster i vimlet: Anders Milton (tidigare psykiatrisamordnare), Per Torell (tidigare ordförande Schizofreniförbundet), Ing-Marie Wieselgren (chef för Uppdrag Psykisk Hälsa på SKL), Rickard Bracken (tidigare kampanjchef för Hjärnkoll) och Kerstin Evelius (nationell samordnare för psykisk hälsa).

Hör Anders Milton blicka tillbaka på processen när NSPH-nätverket bildades, Ing-Marie Wieselgren glädjas åt NSPH framgångsrika samarbete, Rickard Bracken avslöja hur det egentligen gick till när regeringsinitiativet Hjärnkoll skapades och Per Torell berätta hur Schizofreniförbundet gick från att vara en sval till aktiv NSPH-medlem. Den nationella psykiatrisamordnaren Kerstin Evelius knyter ihop säcken, bland annat genom att beskriva utvecklingen som att ”vi går från att låta brukarna komma till tals, till att efterfråga deras medverkan”.

]]>
Den 9 maj samlades ett hundratal personer för att fira NSPH:s första tio år som nätverk för organisationer inom psykisk hälsa. Vi passade på att fånga några röster i vimlet: Anders Milton (tidigare psykiatrisamordnare), Per Torell (tidigare ordförande Schizofreniförbundet), Ing-Marie Wieselgren (chef för Uppdrag Psykisk Hälsa på SKL), Rickard Bracken (tidigare kampanjchef för Hjärnkoll) och Kerstin Evelius (nationell samordnare för psykisk hälsa).

Hör Anders Milton blicka tillbaka på processen när NSPH-nätverket bildades, Ing-Marie Wieselgren glädjas åt NSPH framgångsrika samarbete, Rickard Bracken avslöja hur det egentligen gick till när regeringsinitiativet Hjärnkoll skapades och Per Torell berätta hur Schizofreniförbundet gick från att vara en sval till aktiv NSPH-medlem. Den nationella psykiatrisamordnaren Kerstin Evelius knyter ihop säcken, bland annat genom att beskriva utvecklingen som att ”vi går från att låta brukarna komma till tals, till att efterfråga deras medverkan”.

]]>
clean No no no 15:45 Mårten Jansson
2017/22 – Mikaela Javinger, Lund http://www.nsph.se/podcast/201722-mikaela-javinger-lund/ Thu, 18 May 2017 04:00:36 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8613 Mikaela Javinger är debattör och författare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Hon har funderat en hel del över om hur man utvecklar egna strategier för att må bra. En av dem handlar om att anamma ett mindre känsloladdat språk rörande de egna måendet som omgivningen har lättare att förstå och hantera. En annan strategi som håller på att utkristalliseras handlar om när och hur man ber om hjälp på ett konstruktivt sätt, så att responsen inte mest blir välmenande och aningslösa plattityder.

-Jag har länge tänkt att det ska finnas någon annan som har lösningen, som jag kan vända mig till när jag befinner mig i absolut nöd, men har kommit till insikt om att det är svårt att be om hjälp. En strategi jag har nu bygger på det faktum att ibland kan det kännas värre om jag ber om hjälp. Uppmaningar om att ta promenader och komma ut i ljuset kan få ödsligheten att breda ut sig inom en, säger hon.

]]>
Mikaela Javinger är debattör och författare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Hon har funderat en hel del över om hur man utvecklar egna strategier för att må bra. En av dem handlar om att anamma ett mindre känsloladdat språk rörande de egna måendet som omgivningen har lättare att förstå och hantera. En annan strategi som håller på att utkristalliseras handlar om när och hur man ber om hjälp på ett konstruktivt sätt, så att responsen inte mest blir välmenande och aningslösa plattityder.

-Jag har länge tänkt att det ska finnas någon annan som har lösningen, som jag kan vända mig till när jag befinner mig i absolut nöd, men har kommit till insikt om att det är svårt att be om hjälp. En strategi jag har nu bygger på det faktum att ibland kan det kännas värre om jag ber om hjälp. Uppmaningar om att ta promenader och komma ut i ljuset kan få ödsligheten att breda ut sig inom en, säger hon.

]]>
Mikaela Javinger är debattör och författare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Hon har funderat en hel del över om hur man utvecklar egna strategier för att må bra. En av dem handlar om att anamma ett mindre känsloladdat språk rörande de egna måendet som omgivningen har lättare att förstå och hantera. En annan strategi som håller på att utkristalliseras handlar om när och hur man ber om hjälp på ett konstruktivt sätt, så att responsen inte mest blir välmenande och aningslösa plattityder.

-Jag har länge tänkt att det ska finnas någon annan som har lösningen, som jag kan vända mig till när jag befinner mig i absolut nöd, men har kommit till insikt om att det är svårt att be om hjälp. En strategi jag har nu bygger på det faktum att ibland kan det kännas värre om jag ber om hjälp. Uppmaningar om att ta promenader och komma ut i ljuset kan få ödsligheten att breda ut sig inom en, säger hon.

]]>
clean No no no 14:23 Mårten Jansson
2017/21 – Rolf Holmqvist, Linköping http://www.nsph.se/podcast/201721-rolf-holmqvist-linkoping/ Thu, 11 May 2017 04:00:03 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8612 Psykologiprofessor Rolf Holmqvist från Linköpings universitet har väckt uppmärksamhet med sina utspel där han menar att behandlarna inom psykiatrin är för dåliga på att följa upp hur olika behandlingar fungerar.

Ofta undersöks hur metoderna fungerar på gruppnivå men det är inte till så stor nytta för den enskilde patienten – särskilt inte om ens behandling inte fungerar så bra. Varför är psykiatrin så orolig för att fråga patienterna om deras upplevelse och låta det vara avgörande för om behandlingarna fungerar eller inte?

-Behandlarna har dålig koll på om deras patienter blir bättre eller sämre av behandlingen. Vi behöver nya instrument och flera kanaler för att följa upp hur patienterna mår. Det är som att vi behöver stärka patientens röst, säger Rolf Holmqvist.

]]>
Psykologiprofessor Rolf Holmqvist från Linköpings universitet har väckt uppmärksamhet med sina utspel där han menar att behandlarna inom psykiatrin är för dåliga på att följa upp hur olika behandlingar fungerar.

Ofta undersöks hur metoderna fungerar på gruppnivå men det är inte till så stor nytta för den enskilde patienten – särskilt inte om ens behandling inte fungerar så bra. Varför är psykiatrin så orolig för att fråga patienterna om deras upplevelse och låta det vara avgörande för om behandlingarna fungerar eller inte?

-Behandlarna har dålig koll på om deras patienter blir bättre eller sämre av behandlingen. Vi behöver nya instrument och flera kanaler för att följa upp hur patienterna mår. Det är som att vi behöver stärka patientens röst, säger Rolf Holmqvist.

]]>
Psykologiprofessor Rolf Holmqvist från Linköpings universitet har väckt uppmärksamhet med sina utspel där han menar att behandlarna inom psykiatrin är för dåliga på att följa upp hur olika behandlingar fungerar.

Ofta undersöks hur metoderna fungerar på gruppnivå men det är inte till så stor nytta för den enskilde patienten – särskilt inte om ens behandling inte fungerar så bra. Varför är psykiatrin så orolig för att fråga patienterna om deras upplevelse och låta det vara avgörande för om behandlingarna fungerar eller inte?

-Behandlarna har dålig koll på om deras patienter blir bättre eller sämre av behandlingen. Vi behöver nya instrument och flera kanaler för att följa upp hur patienterna mår. Det är som att vi behöver stärka patientens röst, säger Rolf Holmqvist.

]]>
clean No no no 14:23 Mårten Jansson
2017/20 – Kjell Broström, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201720-kjell-brostrom-stockholm/ Tue, 09 May 2017 04:00:20 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8600 Jubileumsavsnitt:

NSPH fyller tio år i år och därför tillåter vi oss att denna gång hämningslöst frossa i vår egen historia. Möt NSPH:s egna ”grand old brukarinflytande-man” Kjell Broström. Han var med när våra medlemsförbund inledde sitt trevande samarbete och har följt utvecklingen från nätverk till dagens ombildade samarbetsorganisation.

-Arbetet inom nätverket har varit en stor del av mitt (yrkes)liv under många år. Jag upplever att det gemensamma arbetet inom NSPH har gett respekt och trovärdighet åt brukarrörelsen, säger Kjell Broström.

Tillsammans har vi fått en starkare röst – och visst lyssnar man på oss!

]]>
Jubileumsavsnitt:

NSPH fyller tio år i år och därför tillåter vi oss att denna gång hämningslöst frossa i vår egen historia. Möt NSPH:s egna ”grand old brukarinflytande-man” Kjell Broström. Han var med när våra medlemsförbund inledde sitt trevande samarbete och har följt utvecklingen från nätverk till dagens ombildade samarbetsorganisation.

-Arbetet inom nätverket har varit en stor del av mitt (yrkes)liv under många år. Jag upplever att det gemensamma arbetet inom NSPH har gett respekt och trovärdighet åt brukarrörelsen, säger Kjell Broström.

Tillsammans har vi fått en starkare röst – och visst lyssnar man på oss!

]]>
Jubileumsavsnitt:

NSPH fyller tio år i år och därför tillåter vi oss att denna gång hämningslöst frossa i vår egen historia. Möt NSPH:s egna ”grand old brukarinflytande-man” Kjell Broström. Han var med när våra medlemsförbund inledde sitt trevande samarbete och har följt utvecklingen från nätverk till dagens ombildade samarbetsorganisation.

-Arbetet inom nätverket har varit en stor del av mitt (yrkes)liv under många år. Jag upplever att det gemensamma arbetet inom NSPH har gett respekt och trovärdighet åt brukarrörelsen, säger Kjell Broström.

Tillsammans har vi fått en starkare röst – och visst lyssnar man på oss!

]]>
clean No no no 15:45 Mårten Jansson
2017/19 – Gunne-Gerd Johansson, Skellefteå http://www.nsph.se/podcast/201719-gunne-gerd-johansson-skelleftea/ Thu, 04 May 2017 04:00:11 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8361 Om att hitta rätt och att vilja må bra: Gunne-Gerd Johansson är nybliven pensionär tillika Hjärnkollambassadör. Här får vi några glimtar ur hennes brokiga livshistoria; först som barn med ångest, dyslexi och självskador i en bråkig uppväxtmiljö och en ungdomstid med tidvis tung medicinering, senare i livet som ensamstående mamma och egenföretagare med ansvar, övertid och missbruk.

-Jag var ganska tjurig jämt. Uppe på psyk så sa de att ”hade du inte varit så tjurig så hade du inte överlevt allting”, säger Gunne-Gerd Johansson.

Lyssna till hennes berörande berättelse om ett barn som tidigt axlade ansvaret att reda ut allting och medla i familjen, samtidigt som hon fick veta att hon såsom mer eller mindre ”efterbliven” (odiagnostiserad dyslektiker) inte klarade av något.

Den 28 mars 2010 vände livet på ett väldigt konkret sätt när Gunne-Gerd Johansson bokstavligen stöp i marken. Då påbörjades den envisa resa som lett till att hon i dag arbetar som Hjärnkollsambassadör och kan berätta om hur hon lyckades överleva – och kan njuta av sitt eget sällskap med en stunds handarbete.

]]>
Om att hitta rätt och att vilja må bra: Gunne-Gerd Johansson är nybliven pensionär tillika Hjärnkollambassadör. Här får vi några glimtar ur hennes brokiga livshistoria; först som barn med ångest, dyslexi och självskador i en bråkig uppväxtmiljö och en ungdomstid med tidvis tung medicinering, senare i livet som ensamstående mamma och egenföretagare med ansvar, övertid och missbruk.

-Jag var ganska tjurig jämt. Uppe på psyk så sa de att ”hade du inte varit så tjurig så hade du inte överlevt allting”, säger Gunne-Gerd Johansson.

Lyssna till hennes berörande berättelse om ett barn som tidigt axlade ansvaret att reda ut allting och medla i familjen, samtidigt som hon fick veta att hon såsom mer eller mindre ”efterbliven” (odiagnostiserad dyslektiker) inte klarade av något.

Den 28 mars 2010 vände livet på ett väldigt konkret sätt när Gunne-Gerd Johansson bokstavligen stöp i marken. Då påbörjades den envisa resa som lett till att hon i dag arbetar som Hjärnkollsambassadör och kan berätta om hur hon lyckades överleva – och kan njuta av sitt eget sällskap med en stunds handarbete.

]]>
Om att hitta rätt och att vilja må bra: Gunne-Gerd Johansson är nybliven pensionär tillika Hjärnkollambassadör. Här får vi några glimtar ur hennes brokiga livshistoria; först som barn med ångest, dyslexi och självskador i en bråkig uppväxtmiljö och en ungdomstid med tidvis tung medicinering, senare i livet som ensamstående mamma och egenföretagare med ansvar, övertid och missbruk.

-Jag var ganska tjurig jämt. Uppe på psyk så sa de att ”hade du inte varit så tjurig så hade du inte överlevt allting”, säger Gunne-Gerd Johansson.

Lyssna till hennes berörande berättelse om ett barn som tidigt axlade ansvaret att reda ut allting och medla i familjen, samtidigt som hon fick veta att hon såsom mer eller mindre ”efterbliven” (odiagnostiserad dyslektiker) inte klarade av något.

Den 28 mars 2010 vände livet på ett väldigt konkret sätt när Gunne-Gerd Johansson bokstavligen stöp i marken. Då påbörjades den envisa resa som lett till att hon i dag arbetar som Hjärnkollsambassadör och kan berätta om hur hon lyckades överleva – och kan njuta av sitt eget sällskap med en stunds handarbete.

]]>
clean No no no 18:40 Mårten Jansson
2017/18 – Mikael Sandlund, Holmsund http://www.nsph.se/podcast/201718-mikael-sandlund-holmsund/ Thu, 27 Apr 2017 04:00:51 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8360 Mikael Sandlund är psykiater och undervisar blivande läkare i psykiatri på Umeå universitet. Vi ville få hans perspektiv på vad en diagnos är och varför den är viktig. Är vi för fokuserade på just diagnosen och vad riskerar vi att missa om vi tror att den ska ge alla svar om hur vi ska må bra?

]]>
Mikael Sandlund är psykiater och undervisar blivande läkare i psykiatri på Umeå universitet. Vi ville få hans perspektiv på vad en diagnos är och varför den är viktig. Är vi för fokuserade på just diagnosen och vad riskerar vi att missa om vi tror att den ska ge alla svar om hur vi ska må bra?

]]>
Mikael Sandlund är psykiater och undervisar blivande läkare i psykiatri på Umeå universitet. Vi ville få hans perspektiv på vad en diagnos är och varför den är viktig. Är vi för fokuserade på just diagnosen och vad riskerar vi att missa om vi tror att den ska ge alla svar om hur vi ska må bra?

]]>
clean No no no 14:58 Mårten Jansson
2017/17 – Cecilia Suhaid Gustafsson, Göteborg http://www.nsph.se/podcast/201717-cecilia-suhaid-gustafsson-goteborg/ Thu, 20 Apr 2017 04:00:33 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8359 Cecilia Suhaid Gustafsson är den andra halvan av duon bakom podcasten Kulturens ABC. (Lyssna här på intervjun med hennes kollega Caisa-Stina Forssberg). I detta avsnitt pratar vi med Cecilia om hur det är när ens bästa vän blir sjuk och man som närstående får följa hur en person som står en nära tvingas föra en lång kamp för att lära sig hantera sin hälsa och få balans i sitt arbete och sin vardag.

-Som anhörig är det lätt att drabbas av skuld och känna att man inte finns där tillräckligt, men man måste också tänka att man kan bara ge det man kan. Anhöriga har ju också en vardag, säger Cecilia Suhaid Gustafsson.

]]>
Cecilia Suhaid Gustafsson är den andra halvan av duon bakom podcasten Kulturens ABC. (Lyssna här på intervjun med hennes kollega Caisa-Stina Forssberg). I detta avsnitt pratar vi med Cecilia om hur det är när ens bästa vän blir sjuk och man som närstående får följa hur en person som står en nära tvingas föra en lång kamp för att lära sig hantera sin hälsa och få balans i sitt arbete och sin vardag.

-Som anhörig är det lätt att drabbas av skuld och känna att man inte finns där tillräckligt, men man måste också tänka att man kan bara ge det man kan. Anhöriga har ju också en vardag, säger Cecilia Suhaid Gustafsson.

]]>
Cecilia Suhaid Gustafsson är den andra halvan av duon bakom podcasten Kulturens ABC. (Lyssna här på intervjun med hennes kollega Caisa-Stina Forssberg). I detta avsnitt pratar vi med Cecilia om hur det är när ens bästa vän blir sjuk och man som närstående får följa hur en person som står en nära tvingas föra en lång kamp för att lära sig hantera sin hälsa och få balans i sitt arbete och sin vardag.

-Som anhörig är det lätt att drabbas av skuld och känna att man inte finns där tillräckligt, men man måste också tänka att man kan bara ge det man kan. Anhöriga har ju också en vardag, säger Cecilia Suhaid Gustafsson.

]]>
clean No no no 14:37 Mårten Jansson
2017/16 – Caisa-Stina Forssberg, Göteborg http://www.nsph.se/podcast/201716-caisa-stina-forssberg-goteborg/ Wed, 19 Apr 2017 04:00:16 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8357 Caisa-Stina Forsberg och Cecilia Suhaid Gustafsson gör podcasten Kulturens ABC, där de för ett öppet, roligt och personligt samtal om allt möjligt. De som lyssnar på Kulturens ABC har kunnat följa Caisa-Stina Forsberg och hennes resa inom psykiatrin – idag är hon sedan några år tillbaka diagnosticerad som bipolär. Mårten Jansson samtalar med henne om hur det är att vara offentlig med sin ohälsa medan man fortfarande är mitt uppe i den och hur man hittar balans i arbetet och vardagen.

-Psykisk ohälsa är fortfarande förknippat med skam, vilket ju egentligen är löjligt. Jag beslutade mig för att nu går jag emot det här. Nu tar vi bort skammen – jag har nog med skam i mitt liv, säger Caisa-Stina Forsberg.

]]>
Caisa-Stina Forsberg och Cecilia Suhaid Gustafsson gör podcasten Kulturens ABC, där de för ett öppet, roligt och personligt samtal om allt möjligt. De som lyssnar på Kulturens ABC har kunnat följa Caisa-Stina Forsberg och hennes resa inom psykiatrin – idag är hon sedan några år tillbaka diagnosticerad som bipolär. Mårten Jansson samtalar med henne om hur det är att vara offentlig med sin ohälsa medan man fortfarande är mitt uppe i den och hur man hittar balans i arbetet och vardagen.

-Psykisk ohälsa är fortfarande förknippat med skam, vilket ju egentligen är löjligt. Jag beslutade mig för att nu går jag emot det här. Nu tar vi bort skammen – jag har nog med skam i mitt liv, säger Caisa-Stina Forsberg.

]]>
Caisa-Stina Forsberg och Cecilia Suhaid Gustafsson gör podcasten Kulturens ABC, där de för ett öppet, roligt och personligt samtal om allt möjligt. De som lyssnar på Kulturens ABC har kunnat följa Caisa-Stina Forsberg och hennes resa inom psykiatrin – idag är hon sedan några år tillbaka diagnosticerad som bipolär. Mårten Jansson samtalar med henne om hur det är att vara offentlig med sin ohälsa medan man fortfarande är mitt uppe i den och hur man hittar balans i arbetet och vardagen.

-Psykisk ohälsa är fortfarande förknippat med skam, vilket ju egentligen är löjligt. Jag beslutade mig för att nu går jag emot det här. Nu tar vi bort skammen – jag har nog med skam i mitt liv, säger Caisa-Stina Forsberg.

]]>
clean No no no 18:25 Mårten Jansson
2017/15 – Sophie Werkö, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201715-sophie-werko-stockholm/ Thu, 13 Apr 2017 04:00:53 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8004 Sophie Werkö arbetar på SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Här kan du höra hennes funderingar kring att ge personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa möjlighet att bidra i deras analyser och utvärderingar. OBS! Ca 13 min in i programmet talar Sophie om en studie som visar att syskon till barn med ADHD behöver mer uppmärksamhet. Sophie upptäckte att det var fel – studien handlar om syskon till barn med AST (Autismspektrumtillstånd). Slutsatserna som hon hänvisar till finns en rapport som du kan läsa och ladda ner här: http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/autismspektrumtillstand-diagnostik-och-insatser-vardens-organisation-och-patientens-delaktighet/

]]>
Sophie Werkö arbetar på SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Här kan du höra hennes funderingar kring att ge personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa möjlighet att bidra i deras analyser och utvärderingar. OBS! Ca 13 min in i programmet talar Sophie om en studie som visar att syskon till barn med ADHD behöver mer uppmärksamhet. Sophie upptäckte att det var fel – studien handlar om syskon till barn med AST (Autismspektrumtillstånd). Slutsatserna som hon hänvisar till finns en rapport som du kan läsa och ladda ner här: http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/autismspektrumtillstand-diagnostik-och-insatser-vardens-organisation-och-patientens-delaktighet/

]]>
Sophie Werkö arbetar på SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Här kan du höra hennes funderingar kring att ge personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa möjlighet att bidra i deras analyser och utvärderingar. OBS! Ca 13 min in i programmet talar Sophie om en studie som visar att syskon till barn med ADHD behöver mer uppmärksamhet. Sophie upptäckte att det var fel – studien handlar om syskon till barn med AST (Autismspektrumtillstånd). Slutsatserna som hon hänvisar till finns en rapport som du kan läsa och ladda ner här: http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/autismspektrumtillstand-diagnostik-och-insatser-vardens-organisation-och-patientens-delaktighet/

]]>
clean No no no 14:53 Mårten Jansson
2017/14 – Lars Stjernqvist, Norrköping http://www.nsph.se/podcast/201714-lars-stjernqvist-norrkoping/ Thu, 06 Apr 2017 04:00:39 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8002 Poddsamtalet med Norrköpings kommunordförande Lars Stjernqvist kretsar kring Norrköpings intressanta pionjärarbete med sociala investeringsfonder. Han var en av de drivande krafterna bakom att Norrköping rent praktiskt skulle börja bedriva socialtjänstarbete utifrån resonemanget att tidiga sociala insatser är samhällsekonomiskt lönsamma med en lite längre tidshorisont.

-Jag hoppas på att det på sikt skapas ett nationellt stöd för alla Sveriges kommuner där de kan få hjälp med att etablera och utvärdera sociala investeringsfonder. Det skulle på allvar kunna förändra synen på sociala insatser – det vore häftigt, utbrister Lars Stjernqvist.

I ett samarbete med SKL har Norrköpings kommun tagit fram en teknisk modell för hur tidiga insatser ska kunna räknas hem som investeringar och hur man kan beräkna de mänskliga och ekonomiska effekterna samt på ett trovärdigt sätt återföra ”vinsten” till verksamheten.

-Nu har vi följt upp detta så många år att vi ser att tekniken fungerar, redovisningen fungerar, de ekonomiska modellerna fungerar och vi ser effekter av insatserna främst för barn och unga, säger Lasse Stjernqvist.

Nyckeln till framgång är enligt honom att mäta och utvärdera insatsernas ekonomiska och mänskliga effekter gentemot en kontrollgrupp.

-Socialtjänstarbetare som i början oroades sig över pratet om ekonomi och pengar, resonerar nu istället om effekter och resultat av olika insatser – den förändringen i synen på arbetet är otroligt mycket värd, säger Lasse Stjernqvist.

]]>
Poddsamtalet med Norrköpings kommunordförande Lars Stjernqvist kretsar kring Norrköpings intressanta pionjärarbete med sociala investeringsfonder. Han var en av de drivande krafterna bakom att Norrköping rent praktiskt skulle börja bedriva socialtjänstarbete utifrån resonemanget att tidiga sociala insatser är samhällsekonomiskt lönsamma med en lite längre tidshorisont.

-Jag hoppas på att det på sikt skapas ett nationellt stöd för alla Sveriges kommuner där de kan få hjälp med att etablera och utvärdera sociala investeringsfonder. Det skulle på allvar kunna förändra synen på sociala insatser – det vore häftigt, utbrister Lars Stjernqvist.

I ett samarbete med SKL har Norrköpings kommun tagit fram en teknisk modell för hur tidiga insatser ska kunna räknas hem som investeringar och hur man kan beräkna de mänskliga och ekonomiska effekterna samt på ett trovärdigt sätt återföra ”vinsten” till verksamheten.

-Nu har vi följt upp detta så många år att vi ser att tekniken fungerar, redovisningen fungerar, de ekonomiska modellerna fungerar och vi ser effekter av insatserna främst för barn och unga, säger Lasse Stjernqvist.

Nyckeln till framgång är enligt honom att mäta och utvärdera insatsernas ekonomiska och mänskliga effekter gentemot en kontrollgrupp.

-Socialtjänstarbetare som i början oroades sig över pratet om ekonomi och pengar, resonerar nu istället om effekter och resultat av olika insatser – den förändringen i synen på arbetet är otroligt mycket värd, säger Lasse Stjernqvist.

]]>
Poddsamtalet med Norrköpings kommunordförande Lars Stjernqvist kretsar kring Norrköpings intressanta pionjärarbete med sociala investeringsfonder. Han var en av de drivande krafterna bakom att Norrköping rent praktiskt skulle börja bedriva socialtjänstarbete utifrån resonemanget att tidiga sociala insatser är samhällsekonomiskt lönsamma med en lite längre tidshorisont.

-Jag hoppas på att det på sikt skapas ett nationellt stöd för alla Sveriges kommuner där de kan få hjälp med att etablera och utvärdera sociala investeringsfonder. Det skulle på allvar kunna förändra synen på sociala insatser – det vore häftigt, utbrister Lars Stjernqvist.

I ett samarbete med SKL har Norrköpings kommun tagit fram en teknisk modell för hur tidiga insatser ska kunna räknas hem som investeringar och hur man kan beräkna de mänskliga och ekonomiska effekterna samt på ett trovärdigt sätt återföra ”vinsten” till verksamheten.

-Nu har vi följt upp detta så många år att vi ser att tekniken fungerar, redovisningen fungerar, de ekonomiska modellerna fungerar och vi ser effekter av insatserna främst för barn och unga, säger Lasse Stjernqvist.

Nyckeln till framgång är enligt honom att mäta och utvärdera insatsernas ekonomiska och mänskliga effekter gentemot en kontrollgrupp.

-Socialtjänstarbetare som i början oroades sig över pratet om ekonomi och pengar, resonerar nu istället om effekter och resultat av olika insatser – den förändringen i synen på arbetet är otroligt mycket värd, säger Lasse Stjernqvist.

]]>
clean No no no 18:10 Mårten Jansson
2017/13 – Susanne Rolfner Suvanto, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201713-susanne-rolfner-suvanto-stockholm/ Fri, 31 Mar 2017 07:00:46 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=8087 Ett extralångt specialavsnitt av NSPH:s podd där den enskilde utredaren Susanne Rolfner Suvanto presenterar den rykande färska utredningen där hon lägger fram det efterlängtade förslaget till nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.

-Jag skulle vilja se att många av de verktyg som används inom psykiatrin för att stärka brukarinflytandet, som brukarrevisioner och Hjärnkolls ambassadörsverksamhet, skulle användas mer inom äldreomsorgen, säger Susanne Rolfner Suvanto, som tidigare arbetade med den dåvarande Hjärnkoll-kampanjen och varit involverad i en mängd projekt och uppdrag på psykisk hälsa-området.

I poddsamtalet med NSPH:s Mårten Jansson påpekar Susanne Rolfner Suvanto att utredningen ska ses som en helhet – med långsiktiga förslag som spänner över fyra mandatperioder.

-Detta är en sammanhållen utredning, det är inte ett smörgåsbord där man kan plocka ut valda delar. Detta är en meny, säger Susanne Rolfner Suvanto.

Utredningen är en tusen sidor tjock lunta med det uppmanande namnet Läs mig! För att underlätta läsningen av det omfattande förslaget har hon kokat ner sina egna tankar och betraktelser över arbetet med utredningen i sektionen ”Utredarens kapitel”.

-Det jag tar med mig från utredningen är bland annat att kvalitén i omsorgen bygger på ett fungerande samspel mellan den äldre, anhöriga och personalen, säger Susanne Rolfner Suvanto och konstaterar att vård av äldre är ett hantverk som kräver fingertoppskänsla och ett handlag med kommunikation bortom ord.

Utredningen ”Läs mig – en nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer” presenteras den 31 mars.

]]>
Ett extralångt specialavsnitt av NSPH:s podd där den enskilde utredaren Susanne Rolfner Suvanto presenterar den rykande färska utredningen där hon lägger fram det efterlängtade förslaget till nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.

-Jag skulle vilja se att många av de verktyg som används inom psykiatrin för att stärka brukarinflytandet, som brukarrevisioner och Hjärnkolls ambassadörsverksamhet, skulle användas mer inom äldreomsorgen, säger Susanne Rolfner Suvanto, som tidigare arbetade med den dåvarande Hjärnkoll-kampanjen och varit involverad i en mängd projekt och uppdrag på psykisk hälsa-området.

I poddsamtalet med NSPH:s Mårten Jansson påpekar Susanne Rolfner Suvanto att utredningen ska ses som en helhet – med långsiktiga förslag som spänner över fyra mandatperioder.

-Detta är en sammanhållen utredning, det är inte ett smörgåsbord där man kan plocka ut valda delar. Detta är en meny, säger Susanne Rolfner Suvanto.

Utredningen är en tusen sidor tjock lunta med det uppmanande namnet Läs mig! För att underlätta läsningen av det omfattande förslaget har hon kokat ner sina egna tankar och betraktelser över arbetet med utredningen i sektionen ”Utredarens kapitel”.

-Det jag tar med mig från utredningen är bland annat att kvalitén i omsorgen bygger på ett fungerande samspel mellan den äldre, anhöriga och personalen, säger Susanne Rolfner Suvanto och konstaterar att vård av äldre är ett hantverk som kräver fingertoppskänsla och ett handlag med kommunikation bortom ord.

Utredningen ”Läs mig – en nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer” presenteras den 31 mars.

]]>
Ett extralångt specialavsnitt av NSPH:s podd där den enskilde utredaren Susanne Rolfner Suvanto presenterar den rykande färska utredningen där hon lägger fram det efterlängtade förslaget till nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.

-Jag skulle vilja se att många av de verktyg som används inom psykiatrin för att stärka brukarinflytandet, som brukarrevisioner och Hjärnkolls ambassadörsverksamhet, skulle användas mer inom äldreomsorgen, säger Susanne Rolfner Suvanto, som tidigare arbetade med den dåvarande Hjärnkoll-kampanjen och varit involverad i en mängd projekt och uppdrag på psykisk hälsa-området.

I poddsamtalet med NSPH:s Mårten Jansson påpekar Susanne Rolfner Suvanto att utredningen ska ses som en helhet – med långsiktiga förslag som spänner över fyra mandatperioder.

-Detta är en sammanhållen utredning, det är inte ett smörgåsbord där man kan plocka ut valda delar. Detta är en meny, säger Susanne Rolfner Suvanto.

Utredningen är en tusen sidor tjock lunta med det uppmanande namnet Läs mig! För att underlätta läsningen av det omfattande förslaget har hon kokat ner sina egna tankar och betraktelser över arbetet med utredningen i sektionen ”Utredarens kapitel”.

-Det jag tar med mig från utredningen är bland annat att kvalitén i omsorgen bygger på ett fungerande samspel mellan den äldre, anhöriga och personalen, säger Susanne Rolfner Suvanto och konstaterar att vård av äldre är ett hantverk som kräver fingertoppskänsla och ett handlag med kommunikation bortom ord.

Utredningen ”Läs mig – en nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer” presenteras den 31 mars.

]]>
clean No no no 19:19 Mårten Jansson
2017/12 – Conny Allaskog, Hässleholm http://www.nsph.se/podcast/201712-conny-allaskog-hassleholm/ Thu, 30 Mar 2017 04:00:41 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=7999 Conny Allaskog, engagerad inom NSPH Skåne, dyker numera upp i alla möjliga brukarsammanhang. För närvarande leder han arbetet inom den banbrytande Utskrivningsguiden, ett projekt i Skåne för att ta fram en guide som ska få utskrivningarna från heldygnsvården att fungera bättre. Ett arbete som brukarrörelsen gör tillsammans med psykiatrin, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne.

-Här har vi ett gemensamt problem där vi tillsammans kan göra något som blir bättre. Det finns inget som motsvarar detta inom heldygnsvården idag, säger Conny Allaskog.

Med hjälp av Utskrivningsguiden kan patienten tillsammans med personalen planera för att det ska fortsätta bli bättre även efter sjukhusvistelsen.
-Planeringen för en bra utskrivning ska börja redan vid inskrivningen där nyckelordet är återhämtningsprocessen. Det är den egna vägen tillbaka som är det viktiga, säger Conny Allaskog, som tror att arbetet med utskrivningsguiden också blir ett värdefullt tillfälle för patient och vårdare att mötas.

Conny är aktiv i Förening SHEDO – Self-Harm and Eating Disorder Organization (http://shedo.se/) och i NSPH Skåne (www.nsphskane.se).

]]>
Conny Allaskog, engagerad inom NSPH Skåne, dyker numera upp i alla möjliga brukarsammanhang. För närvarande leder han arbetet inom den banbrytande Utskrivningsguiden, ett projekt i Skåne för att ta fram en guide som ska få utskrivningarna från heldygnsvården att fungera bättre. Ett arbete som brukarrörelsen gör tillsammans med psykiatrin, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne.

-Här har vi ett gemensamt problem där vi tillsammans kan göra något som blir bättre. Det finns inget som motsvarar detta inom heldygnsvården idag, säger Conny Allaskog.

Med hjälp av Utskrivningsguiden kan patienten tillsammans med personalen planera för att det ska fortsätta bli bättre även efter sjukhusvistelsen.
-Planeringen för en bra utskrivning ska börja redan vid inskrivningen där nyckelordet är återhämtningsprocessen. Det är den egna vägen tillbaka som är det viktiga, säger Conny Allaskog, som tror att arbetet med utskrivningsguiden också blir ett värdefullt tillfälle för patient och vårdare att mötas.

Conny är aktiv i Förening SHEDO – Self-Harm and Eating Disorder Organization (http://shedo.se/) och i NSPH Skåne (www.nsphskane.se).

]]>
Conny Allaskog, engagerad inom NSPH Skåne, dyker numera upp i alla möjliga brukarsammanhang. För närvarande leder han arbetet inom den banbrytande Utskrivningsguiden, ett projekt i Skåne för att ta fram en guide som ska få utskrivningarna från heldygnsvården att fungera bättre. Ett arbete som brukarrörelsen gör tillsammans med psykiatrin, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne.

-Här har vi ett gemensamt problem där vi tillsammans kan göra något som blir bättre. Det finns inget som motsvarar detta inom heldygnsvården idag, säger Conny Allaskog.

Med hjälp av Utskrivningsguiden kan patienten tillsammans med personalen planera för att det ska fortsätta bli bättre även efter sjukhusvistelsen.
-Planeringen för en bra utskrivning ska börja redan vid inskrivningen där nyckelordet är återhämtningsprocessen. Det är den egna vägen tillbaka som är det viktiga, säger Conny Allaskog, som tror att arbetet med utskrivningsguiden också blir ett värdefullt tillfälle för patient och vårdare att mötas.

Conny är aktiv i Förening SHEDO – Self-Harm and Eating Disorder Organization (http://shedo.se/) och i NSPH Skåne (www.nsphskane.se).

]]>
clean No no no 17:22 Mårten Jansson
2017/11 – Mårten Skogman och Anna Lindskog, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201711-marten-skogman-och-anna-lindskog-stockholm/ Thu, 23 Mar 2017 05:00:01 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=7998 Under fjolåret var Mårten Skogman Stockholmslandstingets samordnare i samarbetet med länets kommuner kring den gemensamma handlingsplanen för psykisk hälsa. Anna Lindskog hade samordningsansvaret för kommunerna. Hur var det att ta fram en gemensam handlingsplan för ett län med över två miljoner invånare?

]]>
Under fjolåret var Mårten Skogman Stockholmslandstingets samordnare i samarbetet med länets kommuner kring den gemensamma handlingsplanen för psykisk hälsa. Anna Lindskog hade samordningsansvaret för kommunerna. Hur var det att ta fram en gemensam handlingsplan för ett län med över två miljoner invånare?

]]>
Under fjolåret var Mårten Skogman Stockholmslandstingets samordnare i samarbetet med länets kommuner kring den gemensamma handlingsplanen för psykisk hälsa. Anna Lindskog hade samordningsansvaret för kommunerna. Hur var det att ta fram en gemensam handlingsplan för ett län med över två miljoner invånare?

]]>
clean No no no 17:46 Mårten Jansson
2017/10 – Anita Odell och Lennart Håwestam, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201710-anita-odell-och-lennart-hawestam/ Wed, 22 Mar 2017 05:00:01 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=7985 Anita Odell (OCD-föreningen i Stockholm) och Lennart Håwestam (RSMH Stockholms län) arbetar i nätverket NSPH Stockholm tillsammans med en rad brukarföreningar för att förbättra livsvillkoren och stödet till personer med psykisk ohälsa.

Sedan i fjol har de varsin ordinarie plats i det samarbete som länets kommuner och landsting bedriver kring psykisk hälsa. Kan två personer påverka utvecklingen i ett län med mer än två miljoner invånare?

-Vi är en part bland övriga parter, så jag tror att vi har en reell möjlighet att påverka, säger Lennart Håwestam.
Arbetet kommer delvis handla om att analysera den omfattande statistiken och ringa in blinda fläckar, i synnerhet för utsatta grupper. Samt att fånga upp goda exempel och försöka se till att de kan implementeras i hela länet så att det blir en mer likvärdig vård och behandling.

-Vår uppgift blir även att inspireras att göra egna undersökningar och ta reda på saker om våra egna medlemsgrupper så att vi utifrån det kan göra faktabaserade inspel, säger Anita Odell.

]]>
Anita Odell (OCD-föreningen i Stockholm) och Lennart Håwestam (RSMH Stockholms län) arbetar i nätverket NSPH Stockholm tillsammans med en rad brukarföreningar för att förbättra livsvillkoren och stödet till personer med psykisk ohälsa.

Sedan i fjol har de varsin ordinarie plats i det samarbete som länets kommuner och landsting bedriver kring psykisk hälsa. Kan två personer påverka utvecklingen i ett län med mer än två miljoner invånare?

-Vi är en part bland övriga parter, så jag tror att vi har en reell möjlighet att påverka, säger Lennart Håwestam.
Arbetet kommer delvis handla om att analysera den omfattande statistiken och ringa in blinda fläckar, i synnerhet för utsatta grupper. Samt att fånga upp goda exempel och försöka se till att de kan implementeras i hela länet så att det blir en mer likvärdig vård och behandling.

-Vår uppgift blir även att inspireras att göra egna undersökningar och ta reda på saker om våra egna medlemsgrupper så att vi utifrån det kan göra faktabaserade inspel, säger Anita Odell.

]]>
Anita Odell (OCD-föreningen i Stockholm) och Lennart Håwestam (RSMH Stockholms län) arbetar i nätverket NSPH Stockholm tillsammans med en rad brukarföreningar för att förbättra livsvillkoren och stödet till personer med psykisk ohälsa.

Sedan i fjol har de varsin ordinarie plats i det samarbete som länets kommuner och landsting bedriver kring psykisk hälsa. Kan två personer påverka utvecklingen i ett län med mer än två miljoner invånare?

-Vi är en part bland övriga parter, så jag tror att vi har en reell möjlighet att påverka, säger Lennart Håwestam.
Arbetet kommer delvis handla om att analysera den omfattande statistiken och ringa in blinda fläckar, i synnerhet för utsatta grupper. Samt att fånga upp goda exempel och försöka se till att de kan implementeras i hela länet så att det blir en mer likvärdig vård och behandling.

-Vår uppgift blir även att inspireras att göra egna undersökningar och ta reda på saker om våra egna medlemsgrupper så att vi utifrån det kan göra faktabaserade inspel, säger Anita Odell.

]]>
clean No no no 13:51 Mårten Jansson
2017/09 – Britta Åkerlund, Sollentuna http://www.nsph.se/podcast/201709-britta-akerlund-sollentuna/ Thu, 16 Mar 2017 05:00:57 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=7894 Britta Åkerlund är chef på vuxenavdelningen på socialtjänsten i Sollentuna kommun. Sedan flera år har de satsat på att förbättra inflytandet från brukare och anhöriga inom socialpsykiatrin. Det som har överraskat henne mest är hur fantastiskt roligt hon och hennes kollegor tycker att förbättringsarbetet har varit.
– Det blir en bekräftelse på att vi gör det här tillsammans – och det blir faktiskt bättre, säger Britta Åkerlund.

Att involvera brukarna i förbättringsarbetet har fått Britta och hennes medarbetare att bli varse om vikten av förberedelser och att arbeta utifrån brukarnas förutsättningar.
-Nu har vi jättemycket kontakt med brukarorganisationerna. I dag är de några av våra bästa ambassadörer, säger Britta Åkerlund.

]]>
Britta Åkerlund är chef på vuxenavdelningen på socialtjänsten i Sollentuna kommun. Sedan flera år har de satsat på att förbättra inflytandet från brukare och anhöriga inom socialpsykiatrin. Det som har överraskat henne mest är hur fantastiskt roligt hon och hennes kollegor tycker att förbättringsarbetet har varit.
– Det blir en bekräftelse på att vi gör det här tillsammans – och det blir faktiskt bättre, säger Britta Åkerlund.

Att involvera brukarna i förbättringsarbetet har fått Britta och hennes medarbetare att bli varse om vikten av förberedelser och att arbeta utifrån brukarnas förutsättningar.
-Nu har vi jättemycket kontakt med brukarorganisationerna. I dag är de några av våra bästa ambassadörer, säger Britta Åkerlund.

]]>
Britta Åkerlund är chef på vuxenavdelningen på socialtjänsten i Sollentuna kommun. Sedan flera år har de satsat på att förbättra inflytandet från brukare och anhöriga inom socialpsykiatrin. Det som har överraskat henne mest är hur fantastiskt roligt hon och hennes kollegor tycker att förbättringsarbetet har varit.
– Det blir en bekräftelse på att vi gör det här tillsammans – och det blir faktiskt bättre, säger Britta Åkerlund.

Att involvera brukarna i förbättringsarbetet har fått Britta och hennes medarbetare att bli varse om vikten av förberedelser och att arbeta utifrån brukarnas förutsättningar.
-Nu har vi jättemycket kontakt med brukarorganisationerna. I dag är de några av våra bästa ambassadörer, säger Britta Åkerlund.

]]>
clean No no no 13:09 Mårten Jansson
2017/08 – Ann Lund, Växjö http://www.nsph.se/podcast/201708-ann-lund-vaxjo/ Thu, 09 Mar 2017 05:00:23 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=7893 Ann Lund har arbetat i socialtjänst och psykiatri, ute i verksamheterna, i förvaltningen och med utvecklingsfrågor på nationell nivå. Hon har funderat mycket på vad som är bra – och hur man ska veta att det blir bättre.  Hon arbetar idag med kvalitets- och utvecklingsfrågor på SKL, och var tidigare BUP-chef i Kronoberg. Inom det arbetet strävande hon efter att försöka fånga upp barnens röster om hur de mår och om de upplever att de blivit förstådda och hjälpta när de kontaktat vården. Och den övergripande bilden är nedslående.
-Barn har det tufft idag – det som oroar mig mest är att det är så många barn som mår så dåligt. Psykisk ohälsa går ner i åldrarna, det är duktiga flickor som inte orkar och pojkar som straffar ut sig tidigt, säger Ann Lund.

Hon förtydligar att detta inte handlar om bortklemade barn med orealistiska förväntningar på livet utan om barn som bär ett tungt ok, med exempelvis föräldrar som inte klarar av sitt ansvar. Fler hade behövt komma till BUP för att få hjälp betydligt tidigare.

]]>
Ann Lund har arbetat i socialtjänst och psykiatri, ute i verksamheterna, i förvaltningen och med utvecklingsfrågor på nationell nivå. Hon har funderat mycket på vad som är bra – och hur man ska veta att det blir bättre.  Hon arbetar idag med kvalitets- och utvecklingsfrågor på SKL, och var tidigare BUP-chef i Kronoberg. Inom det arbetet strävande hon efter att försöka fånga upp barnens röster om hur de mår och om de upplever att de blivit förstådda och hjälpta när de kontaktat vården. Och den övergripande bilden är nedslående.
-Barn har det tufft idag – det som oroar mig mest är att det är så många barn som mår så dåligt. Psykisk ohälsa går ner i åldrarna, det är duktiga flickor som inte orkar och pojkar som straffar ut sig tidigt, säger Ann Lund.

Hon förtydligar att detta inte handlar om bortklemade barn med orealistiska förväntningar på livet utan om barn som bär ett tungt ok, med exempelvis föräldrar som inte klarar av sitt ansvar. Fler hade behövt komma till BUP för att få hjälp betydligt tidigare.

]]>
Ann Lund har arbetat i socialtjänst och psykiatri, ute i verksamheterna, i förvaltningen och med utvecklingsfrågor på nationell nivå. Hon har funderat mycket på vad som är bra – och hur man ska veta att det blir bättre.  Hon arbetar idag med kvalitets- och utvecklingsfrågor på SKL, och var tidigare BUP-chef i Kronoberg. Inom det arbetet strävande hon efter att försöka fånga upp barnens röster om hur de mår och om de upplever att de blivit förstådda och hjälpta när de kontaktat vården. Och den övergripande bilden är nedslående.
-Barn har det tufft idag – det som oroar mig mest är att det är så många barn som mår så dåligt. Psykisk ohälsa går ner i åldrarna, det är duktiga flickor som inte orkar och pojkar som straffar ut sig tidigt, säger Ann Lund.

Hon förtydligar att detta inte handlar om bortklemade barn med orealistiska förväntningar på livet utan om barn som bär ett tungt ok, med exempelvis föräldrar som inte klarar av sitt ansvar. Fler hade behövt komma till BUP för att få hjälp betydligt tidigare.

]]>
clean No no no 15:02 Mårten Jansson
2017/07 – Patrik Åkerblom, Umeå http://www.nsph.se/podcast/201707-patrik-akerblom-umea/ Thu, 02 Mar 2017 05:00:09 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=7892 -Som liten var det jobbigt att höra att jag var ett känslobarn. Jag uppfattade det som något fult. Framförallt med tanke på att jag var pojke och pojkar skulle inte visa känslor, säger Patrik Åkerblom, som har lång erfarenhet av att känna sig annorlunda.

Den erfarenheten har präglat hans överlevnadsstrategier på många sätt. Patrik Åkerblom har ganska nyligen börjat få ett grepp om vad han länge tyckt varit svårt. Han berättar för Mårten Jansson om styrkan i att äntligen komma underfund med sig själv och det oerhörda i att börja hitta rätt. Patrik är verksam som Hjärnkollambassadör.

]]>
-Som liten var det jobbigt att höra att jag var ett känslobarn. Jag uppfattade det som något fult. Framförallt med tanke på att jag var pojke och pojkar skulle inte visa känslor, säger Patrik Åkerblom, som har lång erfarenhet av att känna sig annorlunda.

Den erfarenheten har präglat hans överlevnadsstrategier på många sätt. Patrik Åkerblom har ganska nyligen börjat få ett grepp om vad han länge tyckt varit svårt. Han berättar för Mårten Jansson om styrkan i att äntligen komma underfund med sig själv och det oerhörda i att börja hitta rätt. Patrik är verksam som Hjärnkollambassadör.

]]>
-Som liten var det jobbigt att höra att jag var ett känslobarn. Jag uppfattade det som något fult. Framförallt med tanke på att jag var pojke och pojkar skulle inte visa känslor, säger Patrik Åkerblom, som har lång erfarenhet av att känna sig annorlunda.

Den erfarenheten har präglat hans överlevnadsstrategier på många sätt. Patrik Åkerblom har ganska nyligen börjat få ett grepp om vad han länge tyckt varit svårt. Han berättar för Mårten Jansson om styrkan i att äntligen komma underfund med sig själv och det oerhörda i att börja hitta rätt. Patrik är verksam som Hjärnkollambassadör.

]]>
clean No no no 14:50 Mårten Jansson
2017/06 – Malena Ranch och Vivianne Macdisi, Uppsala http://www.nsph.se/podcast/201706-malena-ranch-och-vivianne-macdisi-uppsala/ Thu, 23 Feb 2017 05:00:07 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=7878 Malena Ranch (mp) och Vivianne Macdisi (s) är landstingsråd i Uppsala län, som båda arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor med intresse för hur psykiatrin kan utvecklas och förbättras. På den politiska nivån har de mycket att säga till om.  Detta poddsamtal fokuserar på hur de gör för att ta reda på vad som är viktig(as)t att utveckla och förändra.

-Min erfarenhet är att ett av de viktigaste styrmedlen vi har för vården är uppföljning. Uppföljning skapar dessutom transparens, och den transparensen kan också bygga ett större förtroende för vården, säger Vivianne Macdisi.

Förutom uppföljningar är brukardialoger det som Malena Ranch lyfter fram som en trygghet när de som politiker ska fatta ibland tuffa beslut om vårdens inriktning – då känns det bra att veta att många har bidragit med åsikter med olika infallsvinkar.

-Brukarna är en resurs för vården. Den kunskap de besitter är värdefull för oss när vi vill utveckla vården, säger Malena Ranch.

]]>
Malena Ranch (mp) och Vivianne Macdisi (s) är landstingsråd i Uppsala län, som båda arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor med intresse för hur psykiatrin kan utvecklas och förbättras. På den politiska nivån har de mycket att säga till om.  Detta poddsamtal fokuserar på hur de gör för att ta reda på vad som är viktig(as)t att utveckla och förändra.

-Min erfarenhet är att ett av de viktigaste styrmedlen vi har för vården är uppföljning. Uppföljning skapar dessutom transparens, och den transparensen kan också bygga ett större förtroende för vården, säger Vivianne Macdisi.

Förutom uppföljningar är brukardialoger det som Malena Ranch lyfter fram som en trygghet när de som politiker ska fatta ibland tuffa beslut om vårdens inriktning – då känns det bra att veta att många har bidragit med åsikter med olika infallsvinkar.

-Brukarna är en resurs för vården. Den kunskap de besitter är värdefull för oss när vi vill utveckla vården, säger Malena Ranch.

]]>
Malena Ranch (mp) och Vivianne Macdisi (s) är landstingsråd i Uppsala län, som båda arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor med intresse för hur psykiatrin kan utvecklas och förbättras. På den politiska nivån har de mycket att säga till om.  Detta poddsamtal fokuserar på hur de gör för att ta reda på vad som är viktig(as)t att utveckla och förändra.

-Min erfarenhet är att ett av de viktigaste styrmedlen vi har för vården är uppföljning. Uppföljning skapar dessutom transparens, och den transparensen kan också bygga ett större förtroende för vården, säger Vivianne Macdisi.

Förutom uppföljningar är brukardialoger det som Malena Ranch lyfter fram som en trygghet när de som politiker ska fatta ibland tuffa beslut om vårdens inriktning – då känns det bra att veta att många har bidragit med åsikter med olika infallsvinkar.

-Brukarna är en resurs för vården. Den kunskap de besitter är värdefull för oss när vi vill utveckla vården, säger Malena Ranch.

]]>
clean No no no 14:08 Mårten Jansson
2017/05 – Robert Svensson, Jönköping (om sitt jobb) http://www.nsph.se/podcast/201705-robert-svensson-jonkoping-om-sitt-jobb/ Thu, 16 Feb 2017 05:01:03 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=7853 Robert Svensson, som själv har AST, har arbetat för Region Jönköping med att analysera olika statistiska data som kommunerna samlat in för att bättre veta vilket stöd de ska kunna ge de invånare som lever med psykiska funktionsnedsättningar.

-Statistik säger väldigt mycket. När man tar ett stort antal människor och sätter dem i en tabell som siffror så säger det saker och ting, säger han i poddsamtalet med NSPH:s Mårten Jansson.

Han konstaterar att det också kan vara så att det är mycket som saknas i tabellerna, i synnerhet när enbart personal tillfrågas som då inte kan ge svar på alla frågor som rör brukarnas situation. Vad vet vi då om vilka behov som verkligen finns hos personer med psykiska besvär, undrar Robert.

]]>
Robert Svensson, som själv har AST, har arbetat för Region Jönköping med att analysera olika statistiska data som kommunerna samlat in för att bättre veta vilket stöd de ska kunna ge de invånare som lever med psykiska funktionsnedsättningar.

-Statistik säger väldigt mycket. När man tar ett stort antal människor och sätter dem i en tabell som siffror så säger det saker och ting, säger han i poddsamtalet med NSPH:s Mårten Jansson.

Han konstaterar att det också kan vara så att det är mycket som saknas i tabellerna, i synnerhet när enbart personal tillfrågas som då inte kan ge svar på alla frågor som rör brukarnas situation. Vad vet vi då om vilka behov som verkligen finns hos personer med psykiska besvär, undrar Robert.

]]>
Robert Svensson, som själv har AST, har arbetat för Region Jönköping med att analysera olika statistiska data som kommunerna samlat in för att bättre veta vilket stöd de ska kunna ge de invånare som lever med psykiska funktionsnedsättningar.

-Statistik säger väldigt mycket. När man tar ett stort antal människor och sätter dem i en tabell som siffror så säger det saker och ting, säger han i poddsamtalet med NSPH:s Mårten Jansson.

Han konstaterar att det också kan vara så att det är mycket som saknas i tabellerna, i synnerhet när enbart personal tillfrågas som då inte kan ge svar på alla frågor som rör brukarnas situation. Vad vet vi då om vilka behov som verkligen finns hos personer med psykiska besvär, undrar Robert.

]]>
clean No no no 14:54 Mårten Jansson
2017/04 – Robert Svensson, Jönköping (om sig själv) http://www.nsph.se/podcast/201704-robert-svensson-jonkoping-om-sig-sjalv/ Wed, 15 Feb 2017 13:00:21 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=7848 Robert Svensson har diagnosen autismspektrumtillstånd (AST). Här delar han med sig av sina erfarenheter; hur han upplever och hanterar tillvaron och vilka strategier han utvecklat för att må bra.

-AST är ingen psykisk sjukdom, det är en annorlunda formad hjärna. Man upplever världen på ett fundamentalt olikt sätt, säger Robert Svensson i podden.

Ett exempel på detta är att han kan uppleva biverkningar av mediciner som läkarna inte hört talas om tidigare, och därför kan ha svårt att tro på. Att få sin upplevelse ifrågasatt beskriver Robert som oerhört frustrerande.

]]>
Robert Svensson har diagnosen autismspektrumtillstånd (AST). Här delar han med sig av sina erfarenheter; hur han upplever och hanterar tillvaron och vilka strategier han utvecklat för att må bra.

-AST är ingen psykisk sjukdom, det är en annorlunda formad hjärna. Man upplever världen på ett fundamentalt olikt sätt, säger Robert Svensson i podden.

Ett exempel på detta är att han kan uppleva biverkningar av mediciner som läkarna inte hört talas om tidigare, och därför kan ha svårt att tro på. Att få sin upplevelse ifrågasatt beskriver Robert som oerhört frustrerande.

]]>
Robert Svensson har diagnosen autismspektrumtillstånd (AST). Här delar han med sig av sina erfarenheter; hur han upplever och hanterar tillvaron och vilka strategier han utvecklat för att må bra.

-AST är ingen psykisk sjukdom, det är en annorlunda formad hjärna. Man upplever världen på ett fundamentalt olikt sätt, säger Robert Svensson i podden.

Ett exempel på detta är att han kan uppleva biverkningar av mediciner som läkarna inte hört talas om tidigare, och därför kan ha svårt att tro på. Att få sin upplevelse ifrågasatt beskriver Robert som oerhört frustrerande.

]]>
clean No no no 15:28 Mårten Jansson
2017/03 – Denise Madsen, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201703-denise-madsen-stockholm/ Thu, 09 Feb 2017 05:00:08 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=7831 För 11 år sedan startade Denise Madsen och Therese Eriksson barnrättsorganisationen Maskrosbarn. De levde själva med föräldrar som kämpade med psykisk sjukdom eller missbruk. Här berättar Denise om hur de arbetar i Maskrosbarn, vad de lärt sig på vägen och hur de använder de kunskaperna till att stödja unga och för att påverka samhället i stort.

-I vårt arbete med att hitta sätt att få ungdomarna att må bättre är det viktigt att fråga dem vilket stöd de vill ha och använda oss av deras erfarenheter. Detta är något som vi försöker ta med oss i diskussionen med myndigheter och beslutsfattare, säger Denise Madsen.

]]>
För 11 år sedan startade Denise Madsen och Therese Eriksson barnrättsorganisationen Maskrosbarn. De levde själva med föräldrar som kämpade med psykisk sjukdom eller missbruk. Här berättar Denise om hur de arbetar i Maskrosbarn, vad de lärt sig på vägen och hur de använder de kunskaperna till att stödja unga och för att påverka samhället i stort.

-I vårt arbete med att hitta sätt att få ungdomarna att må bättre är det viktigt att fråga dem vilket stöd de vill ha och använda oss av deras erfarenheter. Detta är något som vi försöker ta med oss i diskussionen med myndigheter och beslutsfattare, säger Denise Madsen.

]]>
För 11 år sedan startade Denise Madsen och Therese Eriksson barnrättsorganisationen Maskrosbarn. De levde själva med föräldrar som kämpade med psykisk sjukdom eller missbruk. Här berättar Denise om hur de arbetar i Maskrosbarn, vad de lärt sig på vägen och hur de använder de kunskaperna till att stödja unga och för att påverka samhället i stort.

-I vårt arbete med att hitta sätt att få ungdomarna att må bättre är det viktigt att fråga dem vilket stöd de vill ha och använda oss av deras erfarenheter. Detta är något som vi försöker ta med oss i diskussionen med myndigheter och beslutsfattare, säger Denise Madsen.

]]>
clean No no no 17:15 Mårten Jansson
2017/02 – Anders Printz, Stockholm http://www.nsph.se/podcast/201702-anders-printz-stockholm/ Thu, 02 Feb 2017 05:00:38 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=7826 Ett samtal med regeringens förre psykiatrisamordnare Anders Printz, numera kanslichef på Vårdförbundet, om hur psykiatrin kan och bör utformas efter patienternas behov och utmaningarna i att utvärdera hur väl vården faktiskt bidrar till förbättrad hälsa hos den som söker hjälp.
– Jag tror nog mindre idag på statlig styrning när vården ska utvärderas. Vi måste acceptera att vi inte kan få hårda siffror på allt utan att vi behöver utveckla uppföljningsmetoder som bygger på dialoger med patienter om deras upplevelse av vården, säger Anders Printz i samtalet med NSPH:s Mårten Jansson.

I höstas fick Anders Printz mycket uppmärksamhet när han gick ut i media och berättade att han tvivlar på att de olika satsningar som han själv varit med och genomfört verkligen skapat någon reell förbättring för dem med psykisk ohälsa.

]]>
Ett samtal med regeringens förre psykiatrisamordnare Anders Printz, numera kanslichef på Vårdförbundet, om hur psykiatrin kan och bör utformas efter patienternas behov och utmaningarna i att utvärdera hur väl vården faktiskt bidrar till förbättrad hälsa hos den som söker hjälp.
– Jag tror nog mindre idag på statlig styrning när vården ska utvärderas. Vi måste acceptera att vi inte kan få hårda siffror på allt utan att vi behöver utveckla uppföljningsmetoder som bygger på dialoger med patienter om deras upplevelse av vården, säger Anders Printz i samtalet med NSPH:s Mårten Jansson.

I höstas fick Anders Printz mycket uppmärksamhet när han gick ut i media och berättade att han tvivlar på att de olika satsningar som han själv varit med och genomfört verkligen skapat någon reell förbättring för dem med psykisk ohälsa.

]]>
Ett samtal med regeringens förre psykiatrisamordnare Anders Printz, numera kanslichef på Vårdförbundet, om hur psykiatrin kan och bör utformas efter patienternas behov och utmaningarna i att utvärdera hur väl vården faktiskt bidrar till förbättrad hälsa hos den som söker hjälp.
– Jag tror nog mindre idag på statlig styrning när vården ska utvärderas. Vi måste acceptera att vi inte kan få hårda siffror på allt utan att vi behöver utveckla uppföljningsmetoder som bygger på dialoger med patienter om deras upplevelse av vården, säger Anders Printz i samtalet med NSPH:s Mårten Jansson.

I höstas fick Anders Printz mycket uppmärksamhet när han gick ut i media och berättade att han tvivlar på att de olika satsningar som han själv varit med och genomfört verkligen skapat någon reell förbättring för dem med psykisk ohälsa.

]]>
clean No no no 15:40 Mårten Jansson
2017/01 – Magnus Larsson, Storuman http://www.nsph.se/podcast/avsnitt-1-magnus-larsson-storuman/ Tue, 24 Jan 2017 08:15:53 +0000 Mårten Jansson http://www.nsph.se/?post_type=podcast&p=7748 Magnus Larsson har diagnosen schizofreni. Idag lever han ett bra liv. Så har det inte alltid varit. Här berättar han för Mårten Jansson om vad han lärt sig är viktigt för honom för att må bättre. Mårten träffade honom efter ett föreläsningsuppdrag i Lycksele. I detta, det allra första avsnittet av NSPH;s podd, får vi ta del av Magnus reflektioner kring att vara Hjärnkollambassadör (www.hjarnkoll.se) och hur det är att dela med sig av sin erfarenhet till andra. Tips: i slutet av programmet hänvisar Magnus till sin föreläsning ”Tillbaka till verkligheten” som finns på Youtube.

]]>
Magnus Larsson har diagnosen schizofreni. Idag lever han ett bra liv. Så har det inte alltid varit. Här berättar han för Mårten Jansson om vad han lärt sig är viktigt för honom för att må bättre. Mårten träffade honom efter ett föreläsningsuppdrag i Lycksele. I detta, det allra första avsnittet av NSPH;s podd, får vi ta del av Magnus reflektioner kring att vara Hjärnkollambassadör (www.hjarnkoll.se) och hur det är att dela med sig av sin erfarenhet till andra. Tips: i slutet av programmet hänvisar Magnus till sin föreläsning ”Tillbaka till verkligheten” som finns på Youtube.

]]>
Magnus Larsson har diagnosen schizofreni. Idag lever han ett bra liv. Så har det inte alltid varit. Här berättar han för Mårten Jansson om vad han lärt sig är viktigt för honom för att må bättre. Mårten träffade honom efter ett föreläsningsuppdrag i Lycksele. I detta, det allra första avsnittet av NSPH;s podd, får vi ta del av Magnus reflektioner kring att vara Hjärnkollambassadör (www.hjarnkoll.se) och hur det är att dela med sig av sin erfarenhet till andra. Tips: i slutet av programmet hänvisar Magnus till sin föreläsning ”Tillbaka till verkligheten” som finns på Youtube.

]]>
clean No no no 14:27 Mårten Jansson