8 vanliga frågor om Hjärnkoll

1. Vad är Hjärnkoll?

Sedan 2015 är Hjärnkoll ett Riksförbund som jobbar för att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Bakom Riksförbundet Hjärnkoll står patient- brukar- och anhörigorganisationerna i nätverket NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Alla organisationerna finns representerade i Riksförbundet Hjärnkolls styrelse. Länk till www.nsph.se

Mellan 2009 – 2014 var Hjärnkoll en nationell kampanj som drevs av Handisam/Myndigheten för delaktighet i samarbete med NSPH. 

Motorn i vårt arbete är över 300 Hjärnkollambassadörer som föreläser och utbildar utifrån sina erfarenheter av psykisk ohälsa, antingen egen erfarenhet eller som anhörig/närstående.

2 Var finns Hjärnkoll?

Riksförbundet Hjärnkoll har sitt kontor i Johanneshov, strax utanför Stockholm. I landet finns också åtta regionala Hjärnkollföreningar. Motorn i Hjärnkoll är våra över 300 Hjärnkollambassadörer i olika åldrar och i olika delar av landet.  Forskning visar att det mest framgångsrika sättet att förbättra attityder och beteenden är när personer med egen erfarenhet för sin egen talan och här gör ambassadörerna ett oerhört viktigt arbete.

3. Hur vanlig är psykiska ohälsa?

FN:s Världshälsoorganisation WHO säger att psykisk ohälsa är en av de största utmaningarna mot folkhälsan i världen. I Sverige har tre av fyra egen erfarenhet eller erfarenhet av att någon i närheten lever med psykisk sjukdom (Hjärnkolls årliga befolkningsundersökningar). Socialstyrelsen beräknar att mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning lever med psykisk ohälsa. I denna grupp beräknas 10-15 procent behöva psykiatrisk behandling.

Enligt Försäkringskassan är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken.

Trots att psykisk ohälsa är så vanligt så diskrimineras människor med psykisk ohälsa. Alla kan göra något för att förändra diskriminerande attityder och beteenden.

4. Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa innefattar allt från psykisk sjukdom till psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar ens dagliga liv. Tre av fyra har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående. Trots att det är så vanligt gör vi alldeles för lite för att hindra de diskriminerande attityder som många med psykisk ohälsa möter. Vi kan alla göra något för att göra skillnad.

Det finns många olika psykiska sjukdomar: till exempel schizofreni, bipolär sjukdom (manodepressivitet), depression, olika ångesttillstånd, tvångssyndrom, ätstörningar samt beroendeproblematik. Till följd av sjukdomen – eller medfödda neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Autism, Aspergers och Tourettes syndrom etc – kan man få psykiska funktionsförändringar. Det kan till exempel handla om svårighet att planera sin tid och att hantera stress eller sociala relationer. Då pratar man om en psykisk funktionsnedsättning.

5. Vad är psykiskt funktionssätt?

Hjärnkoll använder ofta begreppet psykiskt funktionssätt. Ordet belyser att vi fungerar olika utan att peka ut någon som avvikare. Ordet har växt fram från funktionhindersrörelsen som idag ofta pratar om funktioner. Vi använder också begreppet psykiska olikheter.

6. Hur ser diskrimineringen ut?

Trots att psykisk ohälsa är så vanligt diskrimineras och missgynnas människor dagligen i Sverige – i skolan, arbetslivet, vården, socialtjänsten, äldreomsorgen och i beslut som är avgörande för vilket stöd samhället ska ge.

Socialstyrelsens siffror visar att personer med psykisk ohälsa får sämre vård och oftare dör i vanliga sjukdomar som cancer, diabetes, hjärtinfarkt och stroke. Att vara utsatt för diskriminering gör att människor också kan hindra sig själva från att söka hjälp, vara sociala och stanna i arbete. På så sätt blir många ännu sjukare. Helt i onödan.

7. Vad kan jag göra?

Alla kan göra något för att förändra attityder och beteenden så att alla får samma rättigheter och möjligheter, oavsett psykiskt funktionssätt

Hjärnkoll arbetar bland annat för öppnare samtal kring psykisk ohälsa. Som vän eller familj kan du fråga, lyssna och stötta. På jobbet kan du visa att det är okej att också må psykiskt dåligt. Har du egen erfarenhet kan du också berätta om det för att på så vis bidra till öppenheten..

8. Görs liknande arbete i andra länder?

I Skottland går kampanjen See me. I England pågår kampanjen Time to change.