”Offret” är en vanlig spelroll

Både forskning och Hjärnkolls erfarenheter pekar mot att media skapar en återkommande ”offerroll” i berättelserna om personer med psykisk ohälsa. Problemet med offervinkeln är att den belyser individen men missar ofta omgivningens diskriminering. På så sätt kan berättelsen väcka empati men inte engagemang och agerande. Här följer fem återkommande sätt som bygger offerbilden.

 

  1. 1. Extremt lågt deltagande i media

Två omfattande svenska studier visar att personer med fysiska och psykiska funktionshinder är kraftigt underrepresenterade i media. I studierna framgår att personer med funktionshinder deltog i endast 0.7 promille av den totala programtiden i Sveriges Televisions nyhetsprogram. I Sveriges Televisions bredare programutbud handlade ungefär 2 promille av inslagen om funktionshindrade eller funktionshinder.

  1. 2. Ensidig bild med fokus på sjukdom och problem

Det är vanligt att porträtteras som ett offer för sin sviktande kropp eller för olika samhällsinstanser. Fokus läggs på vad personen inte klarar av jämfört med samhällsnormen. Överlag beskrivs personer med psykisk ohälsa som en samhällsbelastning och det är sällan som individens olika styrkor och bidrag till samhället uppmärksammas. Ofta framställs även sjukdomen som det framträdande karaktärsdraget genom att prata om en person som ”är bipolär” liksom att generellt prata om ”psykiskt sjuka personer”.

  1. 3. Värderande ordval

Ofta används ett statiskt uttryck som ”lider av psykisk ohälsa” vilket ger intrycket av att lidandet är konstant över tid. Uttrycket formar även bilden av ett lidande offer liksom att det ger intrycket att det bara är sjukdomen i sig som orsakar lidandet. En Google-sökning på nio nyhetskanalers webbplatser visar att uttrycket ”lider av psykisk ohälsa” är det dominerande uttryckssättet med 8598 träffar framför mer neutrala beskrivningar som ”har psykisk ohälsa” (65 träffar) och ”lever med psykisk ohälsa” (18 träffar).

  1. 4. Karaktärer framställs som barnsliga

En forskningsstudie från Nya Zealand visar att nära hälften, 43 procent, av karaktärerna med en psykisk sjukdom i dramaserier framställs som mer eller mindre barnsliga, icke-produktiva och misslyckade. Personerna pratar med grammatiskt enkelt språk, använder en barnslig röst och framstår som förvirrade. Gemensamt är att karaktärerna är oförmögna att hantera vuxenlivets olika krav.

  1. 5. Äger inte sin egen historia

I medieinslag som handlar om personer med psykisk ohälsa är det oftare personer i olika maktpositioner som uttalar sig om gruppen, snarare än att personer med egenupplevd psykisk ohälsa själva formulerar och nyanserar sin situation.

Ladda ner hela sammanställningen

Sammanställningen är gjord av Linda Hellquist, psykolog, som gärna ska läsas i sin helhet
Ladda ner sammanställningen (word)