Studiematerialet ”Vi vill och kan förbättra”

Med studiematerialet vill vi inspirera föreningar och verksamheter att starta studiecirklar där deltagarna tillsammans utvecklar kunskap om hur vård- och stödverksamheter kan förbättras. Syftet är att tillsammans höja kunskapen och påbörja ett systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete.

Så fungerar studiematerialet

utbildning för cirkelledareStudiematerialet bygger på evidensbaserade metoder för kvalitetsutveckling. I studiecirkeln kan deltagarna tillsammans utveckla kunskap ge­nom övningar och diskussioner. Målet är att an­vända brukarnas kunskap och erfarenheter för att förbättra olika verksamheter.

Deltagarna i studiecirkeln träffas för att de vill förbättra vård- eller stödverk­samheter för personer med psykisk ohälsa. Deltagarna samlar idéer och kanske löser problem tillsammans.

Materialet ger ett gemensamt språk och verktyg för hur man kan arbeta vidare med sina idéer. Här finns exempel och övningar som man gör tillsammans i gruppen. Man lär sig hur man genomför förbättringar och mäter resultat.

Hör av dig om du vill starta en cirkel eller vill veta mer om materialet.
info@nsph.se

Områden som kan utvecklas

Omslaget till studiematerialet "Vi vill och kan förbättra"

Ladda ner ditt blädderex här! (Zip 8MB)

När studiecirkeln startar vet man inte vilka relevanta utvecklingsområden som finns, men man undersöker tillsammans detta och har möjlighet att testa nya arbetssätt. Det är viktigt att gruppen kommer överens och att utvecklingsområdet upplevs relevant för alla deltagare. Materialet är uppdelat i 8 kapitel som bygger upp deltagarnas egen kunskap och ger uppslag till samtal. För att väcka diskussion innehåller materialet filmer och berättelser om tre personer som har erfarenhet av psykisk ohälsa.

Exempel på vad man kan arbeta med:

  • Hur kan vi hitta nya sätt att arbeta?
  • Hur kan vi tillsammans fatta beslut som gör både brukare och professionella mer delaktiga?
  • Hur kan vi minska väntetider?
  • Hur kan vi öka deltagandet på våra aktiviteter/möten?
  • Hur minskar vi avbokade träffar och samtal?
  • Hur kan vi arbeta hälsofrämjande?

Exempel från psykiatrisk heldygnsvård

En grupp som bestod av personal, brukare och anhörig riktade in sitt förbättringsarbete på att förbättra kontakten med anhöriga.  Målet sattes till kontakt med anhöriga inom 24 timmar, för de personer som lagts in för heldygnsvård.

En mätning gjordes innan förändrade arbetssätt genomfördes. För­ändringarna bestod av att avdelningen förbättrade sina rutiner för dialog och kontakt med patien­terna. De diskuterade och kom överens om när och hur de anhöriga skulle kontaktas. De utvecklade och använde till exempel checklistor, manualer och värderingsskalor på ett mer strukturerat sätt än tidigare.

Föränd­ringarna följdes upp med mätningar av kontakten med de anhöriga och man fick ett märkbart förbättrat resultat. Utvecklingsgruppen fortsätter mäta och arbetar nu vidare med fler förbättringsområden.

Organisationerna bakom studiematerialet

  • Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, är initiativtagare till projektet. NSPH är ett nätverk för patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området.
  • Famna, Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg, har bidragit med kompetens i systematiskt förbättringsarbete till projektet.
  • Qulturum, Utvecklingsenheten i Jönköpings läns landsting, har under de senaste åren samarbetat med Famna och samlat erfarenheter som ligger till grund för studiematerialet.