Hjälp och tips till dig som upplever diskriminering

Upplever du att du eller någon annan diskrimineras pga psykisk ohälsa?

I sin bredaste definition, är diskriminering när man gör negativ skillnad mellan olika människor på grund av deras identitet. När man pratar om psykisk ohälsa kan många känslor, tillstånd och diagnoser inkluderas. Bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som tvångssyndrom – OCD, autism, ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, känslomässig smärta som depression, ångest, trauma efter en obehaglig upplevelse, självmordstankar, ätstörningar och andra självskadebeteenden. Även bipolaritet (manodepression) och schizofreni hör hit, ihop med många andra tillstånd.

Hit kan man vända sig

Antidiskrimineringsprojektet Din Rätt:s kostnadsfria rådgivning, som du når här på hemsidan
Diskrimineringsombudsmannen (DO) – http://www.do.se
Justitieombudsmannen (JO) – http://www.jo.se
Sveriges Antidskrimineringsbyråer – http://www.adbsverige.se
Den domstol ärendet gäller – http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna

I arbetslivet

Fackförbund – är du inte med i ett fackförbund men arbetar, gå med i ett! Här ser du vilka som finns: http://fackforbunden.se
Attentions projekt Vägar till jobb – http://attention-riks.se/varaprojekt/pagaende-projekt/vagar-till-jobb-projektet/

Om det gäller en uppsägning, tänk på följande punkter. Den som har tagit emot uppsägningen ska så snart det är möjligt kontakta sin fackförening. Det är facket som bäst kan företräda arbetstagaren. För lagstiftning, titta i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara skriftlig. I uppsägningsbeskedet ska arbetsgivaren ange vad arbetstagaren ska iaktta för det fall arbetstagaren vill göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen. En arbetstagare som avser att yrka ogiltigförklaring av en uppsägning ska underrätta arbetsgivaren om detta senast två veckor efter det att uppsägningen skedde. Har arbetstagaren inte fått någon upplysning av arbetsgivaren om vad han eller hon ska iaktta för att föra en ogiltighetstalan uppgår tidsfristen till en månad och räknas från den dag anställningen upphörde.

Om saken gäller rehabilitering i arbetet kan följande uppgifter bli aktuella.

Av arbetsmiljölagen framgår bland annat följande. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska också se till att det finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Vidare ska arbetsgivaren ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd. Vid arbetets planläggning ska beaktas att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika.

  • Av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) framgår bland annat följande. Arbetsgivaren ska fortlöpande ta reda på vilka behov av åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering som finns. Arbetsgivaren ska anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med utgångspunkt från deras förutsättningar för arbetsuppgifterna och då särskilt beakta om arbetstagaren har någon funktionsnedsättning eller annan begränsning av arbetsförmågan.
  • Den funktionsnedsatte är ofta själv den som bäst kan bedöma vilka arbetsmiljö- åtgärder som behövs. Målsättningen med den individuella arbetsanpassningen är att vidta sådana åtgärder i arbetsmiljön att den anställde kan vara kvar i eller återkomma till sitt vanliga arbete. Åtgärder som kan vidtas är anskaffande av tekniska hjälpmedel och särskilda arbetsredskap eller förändringar i den fysiska arbetsmiljön. Förändringar kan också behöva göras i arbetsorganisationen, arbetsfördelningen, arbetsuppgifterna, arbetstiderna, arbetsmetoderna samt de psykologiska och sociala förhållandena.

I vården

Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) – http://www.ivo.se/
Patientnämnden i ditt landsting.

På Stockholms patientnämnds hemsida finns en förteckning över vissa patientnämnder i Sverige, http://www.patientnamndenstockholm.se/

De större sjukhusen har patientvägledare eller en patientombudsman som är till för patienten. De kan också hjälpa till med integritetsfrågor, till exempel frågor om patientens journal. Ett annat sätt är att ta kontakt med Patientnämnden. Allvarligare klagomål ska Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ta emot. Vid t.ex. feldiagnosticering eller felbehandling, hänvisa till IVO http://www.ivo.se/ , 010-788 50 00. Mer information finns på 1177.se/patientlagen, http://www.1177.se/klaga-pa-varden, patientnamndenstockhom.se och patienforsakring.se

Om du vill organisera dig eller ha mer kunskap om psykisk ohälsa

Kunskapsguiden. Bred sida med många tips och tankar kring psykisk ohälsa och evidensbaserad kunskap – http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Sidor/default.aspx

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/ 1177 har flera temasidor med psykisk ohälsa och en flika här med hur det är att vara anhörig (närstående)

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Soka-vard-och-hjalp/Kontakt-med-andra/Foreningar-som-ger-stod-pa-natet/

Riksföreningen Hjärnkoll

NSPH:s alla föreningar

  • Riksförbundet Attention
  • Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar
  • Riksförbundet Balans
  • SHEDO
  • FMN-Föräldraföreningen Mot Narkotika
  • ÅSS-Svenska Ångestsyndromsällskapet
  • Sveriges Fontänhus
  • RFHL-Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling
  • RSMH-Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
  • RUS-Riksförbundet Ungdom för Social hälsa
  • Schizofreniförbundet
  • SPES-Riksförbundet för SucidPrevention och Efterlevandes stöd
  • Svenska OCD-förbundet

Facebook har flera grupper kring psykisk ohälsa, där man kan utbyta tips. Sök på ”psykisk ohälsa” bland dem och gå med i de du känner angår dig.

Man kan också arbeta i en arbetsgrupp i sin kommun. Vänd dig till din kommun för mer information om hur, när och var.

Om du är anhörig till någon med psykisk ohälsa

NSPH:s Anhörigprojekt – http://www.nsph.se/projekt/anhorigprojektet/
Facebookgrupperna ”Barn i behov” respektive ”Fantastiska föräldrar”.

Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga (NKA) – http://www.anhoriga.se/anhorigomraden/psykisk-ohalsa/
Förening som riktar sig till barn vars föräldrar mår psykiskt dåligt.
http://gapet.se/
Anhörigstöd via nätforum. Där finns det både professionella och andra anhöriga en kan chatta med om en vill. Det gäller att ”din” kommun är registrerad annars ingen åtkomst.

Om du vill prata om dina känslor med någon

  • Nationella Hjälplinjen – 020-22 00 60. Öppet 13-22 alla dagar.
    Jourhavande medmänniska (nattelefon) – 08-702 16 80, kl. 21 – 06 året runt – http://www.jourhavande-medmanniska.com
  • Jourhavande präst (ring 112 och be att få bli kopplad till jourhavande präst, tar emot alla dagar mellan kl. 21.00-06.00)
  • Röda Korsets telefonjour – 0771-900 800, öppet söndag-torsdag kl. 15.00 – 21.00. Telefonjour på arabiska öppen på samma nummer på onsdagar 10.00-14.00
  • Svenska kyrkan erbjuder samtal, utan religiös betoning.
  • BRIS (där även vuxenlinje finns)
  • MIND:s Självmordsupplysning – Chatta vardagar 19-22
  • MIND:s Föräldratelefon – 020-85 20 00, vardagar 10-15
  • MIND:s Äldretelefon – 020-22 22 33, vardagar 10-15
  • Vårdguidens frågetjänst – Ställ en anonym fråga via 1177. Ibland kan det kännas lättare att skriva än att prata med någon. Via 1177 Vårdguidens frågetjänst kan du ställa anonyma frågor. Du får svar av psykologer och socionomer.

Personligt ombud

  • Om personen ifråga har problem med kontakter med myndigheter, föreslå att han eller hon skaffar ett personligt ombud eller en kontaktperson. Att ha en kontaktperson är en rättighet som finns inskriven i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Personligt ombud utses av kommunen och är gratis. För mer information om personligt ombud, se http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-3-23
  • Personligt ombud söks inom respektive stadsdelsförvaltning (Stockholms stad) eller inom respektive kommun. Det går att få besked via Stockholms stads kontaktcenter (08-508 00 508) vilken person som ansvarar för personligt ombud inom respektive stadsdelsförvaltning/kommun. Uppgifterna kan också sökas på följande hemsida, http://www.1177.se/Stockholm/Externa-lankar-till-kommuner/Kommunlankar-Stockholm/Kommunlankar-om-personligt-ombud/ . På hemsidan http://www.personligtombud.se/ finns en lista över kontaktuppgifter för personliga ombud som täcker hela landet.

Personlig assistent enligt LSS

  • Om någon behöver kostnadsfri hjälp med att söka personlig assistent enligt LSS kan de vända sig till Humanas juridiska rådgivning, http://www.humana.se/personlig-assistans/juridisk-hjalp/ Hit kan man också vända sig om man är osäker på om man har rätt till assistens eller om man redan har ett beslut men är osäker på om antalet beviljade timmar är rätt. Humana har också LSS-boende i Uppsala, Hässleholm och Falkenberg. Rådgivningen är gratis.

God man

  • Ett godmanskap är ett uppdrag som går ut på att ta tillvara en persons juridiska och ekonomiska rättigheter. Den gode mannen kan bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. För att få god man ska man ha en funktionsnedsättning eller sjukdom som är kopplad till behovet av hjälp. Läs mer om detta på http://www.rfs.se/ . En god man har rätt till ett arvode. Som utgångspunkt är det huvudmannen som ska betala arvodet. Det är överförmyndaren i varje kommun som avgör hur stort arvodet ska vara. Ett vanligt arvode ligger på 9 000 – 13 000 kr per år.

Förvaltare

  • Man kan få en förvaltare om en god man inte är en tillräcklig hjälp. Domstolen kan bestämma att ge en person en förvaltare mot den personens vilja. Om man får en förvaltare så förlorar man sin rättshandlingsförmåga. Man kan till exempel inte längre ingå några avtal. En förvaltare kan alltså ta beslut utan huvudmannens godkännande.

Ekonomi

  • Om personen har problem med att sköta sin ekonomi kan man föreslå att han eller hon skaffar en god man, http://www.rfs.se/ Det är dock viktigt att komma ihåg att det är huvudmannen som betalar den goda mannens arvode. Endast om huvudmannens inkomst och ekonomi understiger en viss nivå betalar kommunen arvodet.
  • En annan och mindre ingripande åtgärd vid dålig ekonomi är att ansöka om skuldsanering enligt skuldsaneringlagen (2006:548), https://www.kronofogden.se/Skuldsanering4.html
  • Enligt skuldsaneringslagen är landets kommuner skyldiga att de invånarna budget- och skuldrådgivning. Syftet är att hjälpa personer med skulder att finna lösningar på sina ekonomiska problem och att arbeta förebyggande för att motverka överskuldsättning.

Bostad

  • Bli medlem i hyresgästföreningen om du har problem med din hyresrätt. Hyresgästföreningen ger inte stöd i en redan pågående tvist, men de har en juridisk rådgivning som är specialiserad på hyresrätt. Den får man tillgång till direkt när man blir medlem.
  • Om det gäller en bostadsrätt kan du hänvisa till bostadsrättsnämnden, http://www.bostadsrattsnamnden.se/anmalan . Vem som helst som bor i bostadsrätt kan ta kontakt med nämnden, både boende och föreningar. Den som vill ha ett utlåtande i ett ärende vänder sig skriftligen till Bostadsrättnämnden och betalar en avgift. Yttrandet från nämnden är inte bindande, men då ärenden gått vidare till domstol har domstolen enligt nämnden ofta dömt på samma sätt som nämnden.
  • Om saken gäller en tvist om till exempel en bostads skick eller storleken på en avgift i en bostadsrättsförening, kan du hänvisa till hyres- och arrendenämnden, http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Hyres–och-arrendenamnden/
  • En bostadsrätt kan under vissa omständigheter tvångsförsäljas. Först måste dock bostadsrättsföreningen ha sagt upp avtalet med bostadsrättsinnehavaren. För mer information om tvångsförsäljning, se Kronofogdemyndighetens hemsida, https://www.kronofogden.se/Fordjupadinformationomtvangsforsaljning.html

Försäkring och konsumenttvist

  • Om saken gäller ett försäkringsavtalsärende, vänd dig till Konsumenternas Försäkringsbyrå, http://bankforsakring.konsumenternas.se/
  • Vid felaktigt handlande av rättsväsendet är det JO som bör kontaktas. Tänk på att handlingarna då blir offentliga.
  • Om saken gäller en konsumenttvist, hänvisa till Allmänna Reklamationsnämnden, http://www.arn.se/ Tänk på att anmälan måste ha kommit in till ARN inom sex månader från det att företaget sa helt eller delvis nej till kravet. Om företaget inte svarar räknas det som att företaget har sagt nej. ARN prövar inte heller tvister där konsumentens krav är lägre än vissa fastställda belopp.
  • Om en person blivit felaktigt behandlad utan att det har en koppling till diskrimineringslagen kan man tänka på att de flesta hemförsäkringar innehåller ett rättsskydd som kan användas för kostnader för en advokat. Personen ifråga bör kontakta sitt försäkringsbolag för att vara säker på att försäkringen täcker just den aktuella tvisten.

Utbildning

  • Om frågan gäller diskriminering i utbildning kan man föreslå att de vänder sig till Skolinspektionen eller Skolverket. För att Skolinspektionen ska ta emot en anmälan krävs det dock i de flesta fall att man först har haft kontakt med rektorn och skolans huvudman, dvs. kommunen eller skolans styrelse. Eleven måste också gå kvar på skolan för att anmälan ska tas upp.
  • Vissa beslut kan överklagas till Skolväsendets Överklagandenämnnd, http://www.overklagandenamnden.se/
  • Skollagens 3 kapitel innehåller bestämmelser om stöd och särskilt stöd till elever med funktionsnedsättning.
  • Det ska anmälas till rektorn om de framkommer att en elev antagligen inte kommer att nå de kunskapsprov som minst ska uppnås, trots att stöd har getts. Rektorn ska då se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
  • Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd framgå, liksom hur det ska tillgodoses. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
  • För frågor angående hjälp för studenter med psykisk funktionsnedsättning, se bl.a. http://www.studeramedfunktionshinder.nu/studentinfo.htm
  • http://www.studeramedfunktionshinder.nu/litteratur.htm. De rättigheter som räknas upp på hemsidan (anpassad examination, etc.) finns inte nedtecknade i någon författning. Det är en praxis som bildats efterhand som de olika lärosätena har utvecklat verksamheten. De utlägg som ett universitet eller en högskola gör för studieanpassning kan de söka ersättning för hos Stockholms universitet. Stockholms universitet har därför god överblick över högskolornas praxis, sök särskilt Monika Svalfors 08-16 21 70.

Rådgivning enligt rättshjälpslagen

  • Om en person blivit felaktigt behandlad utan att det har en koppling till diskrimineringslagen kan man tänka på att de flesta hemförsäkringar innehåller ett rättsskydd som kan användas för kostnader för en advokat. Personen ifråga bör kontakta sitt försäkringsbolag för att vara säker på att försäkringen täcker just den aktuella tvisten.
  • Alla (privatpersoner, föreningar, organisationer och företag) kan få rådgivning enligt enligt rättshjälpslagen. Det innebär att man betalar en fast avgift, som är lägre än vad rådgivningen i vanliga fall kostar. Man kan få rådgivning på det sättet i högst två timmar. En timmes rådgivning kostar 1 302kronor exklusive mervärdesskatt. Rådgivning i till exempel 15 minuter kostar en fjärdedel av det beloppet.
  • Kontaktuppgifter till advokatbyråer och juridiska byråer finns på gula sidorna. När du beställer tid, kom överens om att rådgivning enligt rättshjälpslagen ska gälla. Tänk på att advokatbyråer och juridiska byråer inte är skyldiga att ge rådgivning enligt rättshjälpslagen.

Återbetalning till CSN

  • Återbetalning till Centrala Studiestödsnämnden (CSN) kan jämkas om inkomsten minskar eller om man har synnerliga skäl. Ansökan sker via CSN:s hemsida, http://www.csn.se/aterbetala/nedsattning
  • Om CSN inte beviljar jämkning av återbetalning, avbetalningsplan eller anstånd med betalning kan detta överklagas till Överklagandenämnden för studiestöd, http://www.oks.se/

Återbetalning av bostadsbidrag

Rättsombud

  • FUB (För utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) har något som kallas rättsombud. De hjälper sina medlemmar med juridiska frågor. De arbetar ideellt och har tystnadsplikt. Rättsombuden utses och arbetar på uppdrag av FUB. De hjälper sina medlemmar med att bland annat ge information om rättigheter och lagar, upplyser om vart man kan vända sig i olika frågor och hjälper till i kontakterna med myndigheter, http://www.fub.se/rad-och-stod/rattsombud

Rätt till ny medicinsk bedömning

  • En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada har möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning. Syftet med att utöka möjligheterna till en ny medicinsk bedömning är att ge patienter med livshotande eller särskilt allvarliga sjukdomar eller skador reella och fungerande möjligheter att få en ny bedömning. Vilka tillstånd som kan betecknas som livshotande eller särskilt allvarliga får enligt förarbetena avgöras från fall till fall. Ingen ytterligare information ges om hur begreppet allvarlig sjukdom ska tolkas.

Journalanteckningar

  • Enligt personuppgiftslagen är sjukvården skyldig att till var och en som ansöker om det en gång per kalenderår gratis lämna besked om personuppgifter som berör den sökande behandlas eller ej samt vilka uppgifter om den sökande som behandlas. Ansökan ska göras skriftligen hos den personuppgiftsansvarige och vara undertecknad av den sökande själv. Det innebär att ansökan måste göras på papper. Huvudregeln är att information ska lämnas inom en månad från det att ansökan gjordes. Det är vid tvist den sökande som har bevisbördan för att en ansökan gjorts och tidpunkten för denna och den personuppgiftsansvarige som har bevisbördan för att informationen har lämnats i rätt tid.

Rätt till ersättning för vårdskada

  • Om man drabbas av en vårdskada inom offentligt finansierad sjukvård kan man söka ersättning från LÖF (Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag). http://lof.se/patient/om-forsakringen/ Skadan ska anmälas inom tre år från det att den blev objektivt märkbar och den skadelidande insåg att den kan ha samband med en behandling. Den måste anmälas inom tio år från den tidpunkt skadan orsakades.