”Många klienter känner att man är något extra i stödet”

Jonathan Dahl har varit peer supporter i drygt två år. Han arbetar inom Östermalms Stadsdelsförvaltning, på Startpunkten Östermalm, en verksamhet med fokus på aktivitet och delaktighet för personer med psykisk ohälsa.

Jonathan Dahl.

Stockholms Stad var första kommun i Sverige att anställa peer supportrar inom socialpsykiatrin. Peer support är en ny yrkesroll, där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa utbildas och sedan anställs som kompletterande resurs inom vård och omsorg.

En av de verksamheter i Stockholm som har peer supportrar anställda är Startpunkten på Östermalm. Här jobbar Jonathan Dahl sedan drygt två år.

Jonathan fick ett tips om NSPH:s peer support-utbildning och hoppade på direkt. Han har tidigare arbetat som stödperson i ett annat projekt, inom heldygnsvården.
– Jag har alltid tyckt om sociala kontakter, säger Jonathan Dahl. Att lära känna klienter. Och gärna över längre tid, som jag nu har möjligheten till på Startpunkten.

Frågan kring alla människors lika möjlighet till delaktighet i samhället intresserar Jonathan. En roll som peer supporter inom socialpsykiatrin, menar han, passar utmärkt.
– Jag tycker att man ska ge alla människor chansen, oavsett vilka de är eller vilka utmaningar de har.

Förväntningarna var låga från början. Det var något han medvetet valde.
– Jag ville inte måla upp för stora förväntningar. Det blev en vecka i taget som gällde för mig. I början klickade jag bättre med en del klienter, och då höll jag mig till dem för att känna mig trygg. Men sedan kan man utvidga det där, allt eftersom. Jag känner mig helt bekväm i min roll nu, berättar Jonathan Dahl.

Antalet klienter som besöker Startpunkten på Östermalm varierar. Jonathan uppskattar att ungefär 15-20 personer återvänder varje vecka. Men berättar också att det ibland dyker upp fler.
– Det är full fart här. Inte halvfart, som det kan vara på en del andra ställen inom psykiatrin, utan fart och fläkt. Det är lätt för en peer supporter att komma in i arbetet. Jag lär känna dem och de lär känna mig, över tid.

Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det absolut roligaste är när man märker skillnad, eller ser resultat. Det kan handla om att medicineringen minskar. Men också andra saker, som att man märker att en klient blir mer utåtriktad, mer social, bekväm. Då känner jag att jag gjort ett bra jobb. Och det är oerhört kul att se den typen av förändring.

Och utmaningar. Vilka sådana ser du?
– Det var mest i början, när det saknades lite röd tråd i mina arbetsuppgifter. Det fanns olika förväntningar på de rent praktiska uppgifterna. Men det där har landat sedan länge. I början fick jag förklara min roll, en del, men sen skrev jag en lapp om vad peer support är. Och min chef hade också en genomgång och berättade om min roll. Det var viktigt.

Jonathan tycker att peer support passar utmärkt inom den typ av verksamhet som han själv jobbar på. Dels eftersom det är mycket aktiviteter – men också på grund av den relation han själv utvecklar med sina klienter.
– Hela upplägget här passar bra för peer support. Man knyter lätt kontakter när man utför olika aktiviteter tillsammans. Det blir inte passivt.

– Jag uppfattar också att många klienter uppfattar mig som öppen, som på deras nivå. Jag har en friare roll, mer personlig. Åtminstone upplever jag det så. Det är svårare för ordinarie personal. Jag upplevs inte som en företrädare för något annat. Vi peer supportrar tolkas mer som förstående och blickande på klienten utifrån ett inifrånperspektiv.

Den unika rollen gör också att Jonathan och ordinarie personal kompletterar varandra, med olika perspektiv.
– Ibland ber ordinarie personal mig att prata med någon som de kanske har svårt att få ingång till. Jag snappar upp en del signaler som inte de gör. Det flyter på väldigt bra, avslutar Jonathan, som gärna ser en flerårig fortsättning av verksamheten.

– Det är en bra verksamhet och det funkar bra med peer support här. Jag hoppas att fler öppna verksamheter kan anlita peer supportrar. Det finns stor potential i peer support-rollen!