Thomas Ahlstrand,

Det handlar om att se funktioner och förmågor!

Vi mår bra av att röra på oss, vare sig vi är unga eller gamla. Fysik aktivitet leder till många hälsovinster, som till exempel förbättrad psykisk hälsa. Och som det står i grundskolans kursplan för idrott och hälsa så har positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren en stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Här spelar skolan en viktig roll.

– Det är viktigt att alla elever ges tillgång till idrott i skolan. Och att de har möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar. För barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är det en nödvändighet, säger specialpedagogen Thomas Ahlstrand.

Att delta i dans, orientera sig i bekanta miljöer med kartor och att kunna simma är exempel på några av de kunskapskrav som finns inom idrott och hälsa. Alltså vad eleven ska kunna i slutet av varje årskurs.

Men alla elever når inte målen. Det är där Thomas Ahlstrand kommer in.  Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det sker bland annat genom stöd, undervisning i specialskolor och tillgängliga läromedel.

– Det arbetssätt som är bra för elever med NPF är nästan alltid bra för alla andra elever också, säger han.

– Det viktigaste är att vara lösningsfokuserad och att anpassa aktiviter efter den enskilde elevens behov. Det handlar om en medvetenhet om vad alla klarar av!

I korthet innebär det ett arbetssätt där läraren ser den unika individen och har kunskap kring elevers olika funktioner och förmågor.

I grundskolan går det, enligt Skolverket, i genomsnitt 19 elever i en klass. 19 elever med olika behov och förutsättningar. Är det då genomförbart att en idrottslektion kan anpassas efter varje enskild elevs förutsättningar?

– Det krävs förstås jättemycket planering. Det gäller att hitta de olika typerna av kravnivåer och att bryta ner och förklara syftet i aktiviteterna. Som lärare kan man ta hjälp av både oss specialpedagoger och andra kollegor. Alla kan hjälpa varandra!

Och det finns goda exempel på lärare som lyckas säger Thomas.

– De är ofta nyfikna på och får en tillitsfull relation till sina elever. De är tydliga, bra på att ge korta instruktioner och lyckas på så sätt att göra idrotten hanterbar, meningsfull och begriplig för eleverna.

Vi uppehåller oss kring det här med meningsfullhet och hanterbarhet och pratar om det faktum att många elever inte vill vara med på idrottslektionerna. Hur kan man arbeta med det?

– Det kan handla om att förutse problemsituationer. Varför kommer inte eleven? Handlar det om att det blir för mycket sinnesintryck? Är kraven för höga? Är det duschmomentet som avskräcker? Genom att försöka förutse utmaningar kan man planera bort dem och anpassa lektionen efter elevens förutsättningar.

SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR

Thomas Ahlstrand är rådgivare i specialpedagogiskt stöd med inriktning barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning.