Så får du rätt stöd i skolan

Här har vi med hjälp av juristen Annica Nilsson på Riksförbundet Attention, listat viktiga punkter på vad du med hjälp av dina föräldrar eller annan vuxen kan göra för att få stöd i skolan:

1. Sätt ord på och skriv ner dina behov

Börja med att sätt ord och kanske skriv ner (tillsammans med föräldrar eller pedagoger) vilka behov du har så att de vuxna kan hjälpa dig att ställa krav. Ta gärna hjälp av den här checklistan.

2. Prata med din lärare

Ha en dialog med din lärare och berätta om de behov som finns eller vad det är som du inte tycker fungerar i skolan.

3. Skaffa information

Behöver du ta reda på vilka rättigheter du som elev har i skolan? Titta i skollagens (2010:800) kapitel 3 som handlar om anpassningar och särskilt stöd. Du eller din förälder kan ringa Skolverkets Upplysningstjänst för att ta reda på vad som gäller. Telefonnummer 08-527 332 00.

Och så här gör du om det inte funkar!

4. Prata med rektorn

Om du, trots dialog med personal på skolan, inte får det stöd som du är i behov av för att må bra och klara av skolan så ska du vända dig till rektorn. Hen är ytterst ansvarig för att du ska få den hjälp du behöver. Har skolpersonalen behov av fortbildning, kan du ta upp det med rektorn. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ger specialpedagogisk rådgivning till skolor och anordnar fortbildningar för skolpersonal om funktionsnedsättningar, anpassningar och bemötande. NPF studiepaket är en fortbildning som är inriktad på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

5. Överklaga beslut

Om skolan har fattat beslut kring särskilt stöd som du inte är nöjd med, kan du överklaga åtgärdsprogrammet. Det ska göras inom tre veckor från den dag då du fick beslutet.

6. Kontakta skolans huvudman

Ibland kan man behöva gå vidare och vända sig till skolhuvudmannen, som är ansvarig för skolverksamheten. Skolhuvudman är antingen kommunen där du går i skolan, eller det bolag eller den förening som bedriver friskola. Skolhuvudmannen ska man vända sig till, om beslutet eller frågan ”ligger över rektorn”. Oftast är det skolchefen eller förvaltningschefen som du kontaktar. Här kan du läsa mer om vilket ansvar huvudmannen har.

Om det fortfarande inte fungerar:

7. Kontakta Skolinspektionen

Om du och dina vårdnadshavare, efter att dessa kontakter har tagits, tycker att skolan brister i sitt ansvar kan du vända dig till Skolinspektionen. Det är en statlig myndighet som granskar skolor. Skolinspektionen utreder frågorna och fattar ett beslut om vad skolan behöver göra.

8. Kan vara diskriminering

Elever med olika typer av funktionsnedsättningar som inte får den hjälp och det stöd de behöver i sin skolgång, kan vända sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att få sina fall prövade. ”Bristande tillgänglighet”, såväl gällande de fysiska lokalerna som undervisningen, klassas sedan år 2015 som diskriminering.

 

Skolan måste ge förutsättningar

Alla skolor ska erbjuda sina elever tillgång till elevhälsan, det står i skollagen. Men tyvärr så ser det inte alltid ut så i verkligheten. På många platser så minskar elevhälsans resurser, på en del skolor så saknas det en specialpedagog, och kuratorn kanske bara finns på plats en dag i veckan. LÄS MER »

Tänk på!

  • Undersök alla möjligheter på skolan
    Tänk på att försöka lösa problemen så ”nära eleven” som möjligt, i första hand med lärarna, skolan och huvudmannen. Det sista stegen, att till exempel vända sig till Skolinspektionen eller Diskrimineringsombudsmannen, är en process som kan ta lång tid.

 

  • Var tydlig
    Tänk på att vara så tydlig som du kan när du kommunicerar ditt ”ärende”. Det är bra av flera skäl. Ibland kan det vara bra att det som sagts finns i skrift och då kan det finnas fördelar att använda mail. Du kan hålla koll på överenskommelser, be om besked inom viss tid, tex ”inom denna vecka”, och möjlighet att skicka påminnelser om svaret dröjer. Du kan också mer tydligt förklara vad du vill och vad som behöver förändras. Be gärna någon annan att läsa igenom det du har skrivit innan du skickar det, för att undvika missförstånd eller onödiga konflikter.

 

  • Du behöver inte ha en diagnos för att få hjälp
    Tänk på att du enligt skollagen har rätt att få särskilt stöd även om du inte har en diagnos. Enligt skollagen så krävs ingen medicinsk diagnos för att ha rätt till särskilt stöd i skolan. En åtgärdsplan ska upprättas för alla elever som riskerar att inte klara målen. Om skolan saknar resurser ska rektorn vända sig till huvudmannen, kommunen eller skolans styrelse, och kräva mer pengar.